Var starkare än dina ursäkter

Ja, den rubriken låter ju kanske lite kaxig, var starkare än dina ursäkter, så får man väl inte uttrycka sig mot någon som vill ha hjälp eller? Jag som är mitt i min andra resa och vet hur det bitvis kan vara tufft vissa dagar då allt känns skit vet också att ansvaret ligger helt på mig också, det är helt och hållet mina egna val som tar mig dit jag vill komma. Det spelar ingen roll hur många nya böcker jag köper om hur jag ska lyckas, det spelar ingen roll hur många utbildningar eller kurser jag går för att jag ska lyckas. Du och jag, vi kan allt redan och vi vet precis vad vi ska göra och vad vi behöver förändra; och ändå är det så svårt.
 
Jag VET att tålamodet är så viktigt för att lyckas, jag tänker på när jag för lite mer än en månad sedan började att träna med Pt och i gruppträning igen, hur viktigt det var för mig att komma igång igen och hur det verktyget hjälper mig framåt, men det är fortfarande jag som gör jobbet, eller hur?
 
Jag tänker på mina promenader där jag promenerar varje dag 30-50 min och alltid avslutar med 2 min bålövningar och 2 min balansövningar. När jag promenerar, hur jag känner hur magen skvalpar, hur jag känner hur låren dallrar och att jag känner hur hopplöst detta känns; hur ska jag kunna gå ner i vikt? Vad spelar den här promenaden för roll, på vilket sett hjälper dessa futtiga minuter bålövningar mig verkligen framåt?
 
Ja, tankarna är många när man är ute och promenerar och när man sätter sig i soffan och magen rullar ihop sig i flera volanger, klart det skulle vara lätt att bara ge upp. Men det är ju det som skiljer oss mellan vem som kommer att lyckas och inte, och hade inte jag tagit mina promenader eller gjort mina övningar så hade inte jag gått ner mina 5 kg förra månaden. De små stegen varje dag ledde till mina stora resultat några veckor senare.
 
Så hur jobbigt eller motigt det än känns så är det värt det i slutändan, så låt det få ta den tid det tar för det handlar om en livstilsförändring, inget "quickfix". För mig som är i min andra resa nu vet precis hur det känns; jag har haft mina återfall men jag klarar att ta mig tillbaka och det känns så bra att dela den resan med er just nu på riktigt. Gemenskap är så viktigt för att lyckas, jag menar ingen annan som inte varit där förstår inte om man inte varit där själv eller är där just nu, och därför känns det riktigt bra och spännande att ge mig ut och föreläsa mitt i min andra resa. Att dela med mig av mina tankar och känslor för jag vet precis vad vi går igenom just nu. Och kom i håg: det lilla räknas.
 
 
#1 - - monica:

Man känner glädje på promenaderna vackra dagar! Och med glädje och långt bort från kök och mat, så är det lättare hålla sig ifrån mat. Du får stå ut med lårskvalp och magdaller, lycka och välbefinnande sitter inte i kilona. Du får lov att gnälla liite..😏. Snart är jul och om 4 månader 1 mars! Så får vi tro att du får fina vinterdagar i fjällen. 😊😊

Svar: Längtar också till våren <3
halvalindha