Andra sidan

Visst är det fantastiskt och inspirerande att läsa om alla lyckade framgångshistorier som man läser om i olika tidningar. Jag har också varit en av de lyckade; minus 70 kg stod jag där i min vackra koboltblå Filippa K klänning och lät mig fotograferas och njöt av varenda ögonblick och bekräftelsen av det hårda jobb jag hade lagt ner i både träning och mycket mentalt arbete. 
 
 
Nu när resan var över kändes allt så lätt, att ge tips till andra hur de ska göra för att lyckas de med. De klassiska tipsen planering, promenad, målbilder, självklart är de tipsen viktiga men vad vi glömmer berätta är hur jävla jobbigt det egentligen är. 
 
 
Alla lyckade viktresor där man får höra  om vad det var som gjorde att du orkade ta tag i det, alla har vi olika skäl till varför man når sin botten. I mitt fall var det när jag själv skulle flyga och inte fick plats i flygplansstolen, alldeles ensam kände jag mig så utlämnad i den situationen. Jag tänkte för mig själv att detta är fullt normalt, allt för att överleva situationen samtidigt som tankarna fladdrade febrilt; vad håller jag på med har jag ätit mig så stor att jag inte längre får plats i ett flygplan?
 
För mig var detta mitt uppvaknande och jag tror att det måste till något som skakar om en så man får den där styrkan, att nu får det vara nog! En botten kan se olika ut, det kan vara en skilsmässa, att du mister ditt jobb eller att du når din botten i ett missbruk och känner att det här fungerar inte längre.
 
Min lyckade resa gjorde att en ny värld öppnade sig för mig, jag började äntligen våga leva på mina villkor och började föreläsa runt om i Sverige vilket är helt fantastiskt spännande och kul.
 
 
Men för för tre år sedan hände en jobbig händelse i mitt liv som skakade om mig och som tyvärr började ställa till det för mig med maten igen, och sakta började kilona krypa tillbaka.
 
Jag är tillbaka på banan igen, några kilon för mycket just nu men det viktiga är att jag kanske är precis där du kanske befinner dig just nu.  Jag kämpar just nu precis som du och det är ju det som känns så häftigt. Det är ju så lätt att berätta från den lyckade sidan, men just nu är jag inte där.
 
Att jag nu kan inspirera och skriva precis hur det är nu på andra resan, så blir det en styrka att jag skriver i både med- och motgång. Hur det verkligen är och där skitdagarna kommer att komma, och det är dom vi måste övervinna, det är dom som tar oss vidare till målet.
 
Jag vet att det går att lyckas igen för jag har gjort det förut och den styrkan vill jag dela med mig av till er.
 
 
Visa fler inlägg