Berg och dalbana

Vissa dagar känns det som jag kan bestiga berg! Ingenting kan rubba mig, du kan sätta fram en rykande färsk kanelbulle framför mig eller en nyrostad macka med marmelad och ost. Det finns ingenting som skulle få mig att ens tänka tanken att ta en tugga och att falla dit. Dessa dagar är underbara. Men så kommer de där dagarna när allt känns lite mer jobbigt och svajigt och man är mer benägen att falla dit.
 
Under min första viktresa på minus 70 kg så kommer jag ihåg att ju närmare målet jag var desto lättare var det att stå emot frestelser, och nu när jag är i min andra resa så har jag vetskapen och kunskapen om det, vilket är en fördel. Men ändå, som i dag, så var mina känslor ur spel på eftermiddagen.
 
Vi hade firat Valborg igår med svärfar, min mamma och min syster och vi grillade i det fina vädret. Sedan skulle jag jobba idag så jag steg upp kl 05:15 och jobbade till kl 14.00. Jag var så trött efter jobbet och somnade en timme när jag kom hem. Visst är det konstigt, de få gånger man tar en powernap på eftermiddagen så vaknar man gärna med ett sug? Jag tog två skinkskivor med en sträng majonnäs på för att mildra suget, men var ändå inte riktigt tillfredsställd. Min Magnus som var ledig idag skulle åka in till stan för att uträtta ärenden och jag kände faktiskt att jag inte vågade stanna hemma själv med kylskåpet.
 
Jag vet det är sjukt att man känner så, nästan så att jag skäms att skriva om det här, men jag vågade inte riskera något och bestämde mig för att följa med, hur tråkiga ärenden han än hade för att komma bort skingra tankarna och göra något annat.
 
Nu är suget borta och jag jag känner att jag har läget under kontroll igen, men det är ju så här det fungerar, åtminstone för mig. Att byta ut suget till att göra något annat, för oftast handlar ett sug även om tristess, och har man tråkigt vill man äta och belöna sig själv. Så att sysselsätta sig med något annat, t.ex. en promenad, det är mitt tips för att hantera dessa jobbiga stunder. Är det någon som känner igen sig i detta?
 
Kom i håg din målbild, de positiva tankarna kommer att hjälpa dig.
 
 
#1 - - Anonym:

Börja med IF 23:1 så slipper du allt sug...
Lätt som en plätt

#2 - - Elin:

Är precis lika för mig med tristess, sug och olika dagar. Just nu inne i en dalperiod och får kämpa hårt mentalt. Behöver gå upp då vikttappet blivit för stort men diabetes 2 gör att jag vill hålla LCHF problem med höga kolestrol att jag måste begränsa äggmejeri kött smör samtidigt. Så är sjukt kämpigt nu 🙄 vill bara ge upp och äta en hel påse strutar med ost smör och messmör. Är så sjukt sugen på riktigt bröd med massa smör.

#3 - - Anna Maria :

Oa-anonyma överätare har hjälpt mig med just detta. Det är inte bara maten utan så mycket som kan ställa till det för oss.

#4 - - Anna Maria :

Oa-anonyma överätare har hjälpt mig med just detta. Det är inte bara maten utan så mycket som kan ställa till det för oss.

#5 - - Anonym:

Nej!! Skäms inte över det du skriver. Vi är så många som känner samma sak och du peppar oss såå mycket. Och jag hoppas att du själv också att skriva av dig❤️
Jag klarade inte Påsken särskilt bra. Den helgen blev min ursäkt för att hetsäta godis! Och sen var det svårt igen att få stopp på det.
Men äntligen har jag satt ner foten igen och min 2:a resa har tagit fart igen = lycklig😊
Så glad att få följa dig och ser fram mot ny föreläsning. För visst kommer Du ner till Sundsvall igen🥰

#6 - - monica:

Det skrivs om mättnadshormoner, hungerhormoner, insulinresistens, cortisol och jag vet inte allt. Tror inte det hjälper mot det gnag en missbrukare har. För man är missbrukare, då hjälper inte 2 supar om dagen om man är alkis, spela på nätkasino (??) varannan vecka eller att äta en timme varje kväll!😱. Nä, måste hela tiden planera allt som är roligt och kan avleda en från att äta. Det är aldrig nånsin enkelt, hur mycket kunskaper man än har. Himla orättvist att en del låter frukten på faten skrumpna, kex i skåpen ligga i flera år, maten i kylskåpet bli liggande, ingen tankar på tugg, gnag, sug. Ibland jag "trösta mig med" att de nog har andra bekymmer som inte syns. Hu! Livet INte enkelt.

Svar: Bra skrivet <3
halvalindha

#7 - - Jessika:

Hej:-)
Jag är så imponerad över dig och din resa. Jag kämpar och kämpar för att komma igång med LCHF men jag hittar hela tiden ursäkter för att avbryta. Av o på, av o på. Är gravt sockerberoende och ca 25 kg övervikt. Det värsta är att jag inte kan hålla lchf även om jag vet att jag mår så mycket bättre både fysiskt och psykiskt av den kosten.
Jag önskar att jag kunde hitta rätt styrka för att klara det.
Önskar dig all lycka, du är grym!🙏

#8 - - Cavewoman:

Margareta Lundström skrev en bra sak:

Det som inte finns hemma är det ingen risk att du äter

Försök att inte köpa hem mat som det finns risk att du överäter

#9 - - Anonym:

We do not get fat because we overeat.
We overeat because we get fat.