LCHF STRIKT/OMAD

(null)

Det är lite diskussioner på min blogg nu angående bästa viktminskningsättet. När jag började med LCHF första gången 2012, alltså för sju år sedan, så svarade min kropp galant på LCHF och 70 kg rann av mig på 18 månader. 

Jag har nu ätit LCHF i snart 7 år och har aldrig tidigare känt eller haft denna balans i livet med kosten/mat förut. Mat har för mig alltid varit i stort fokus och när jag började med LCHF fick jag ett helt annat förhållningssätt till mat; ett lugn och mindre fixering. 
Jag har haft många lyckade bantningar genom livet men som alltid slutat med större viktuppgång.  Men med LCHF har jag ändå under dessa sju år lyckats med att inte gå upp alla mina 70 kg plus lite till, vilket är en stor och enorm känsla för mig. MEN som jag skrivit förut har det varit tufft och jag har gått upp lite i vikt och skriver nu om min andra resa som pågår just  nu. 

Jag har under alla dessa LCHF-år lärt känna min kropp och är mer medveten om mina val och lärt mig att dra i handbromsen i tid. Vad jag även förstått  är att har man lyckats gå ner i vikt med LCHF första gången så är det betydligt svårare att gå ner igen om man gått upp några kilon igen, tyvärr en trist kunskap men som jag själv känner igen just nu.

När ni skriver här och ger tips uppskattar jag och respekterar allas åsikter. Ingen väg är rätt för alla och det måste man respektera och det har varit mycket kommentarer om LCHF strikt OMAD, att äta endast ett mål mat om dagen. 
Jag har googlat lite om det och känner att för min del tror jag att det skulle skapa en stress i min kropp, och med en ätstörnnng i bagaget så känner jag att det är inte rätt väg att gå för min del, utan jag försöker tänkar sunt förnuft och hållbar hälsa med viktminskning. Tre mål mat om dagen och mindre mejerier just nu helt enkelt.

Sedan så känns det bra och spännande att dela med mig på bloggen om hur det går för mig nu när viktminskningen är väldigt långsam, och att sedan kunna visa er en ny väg då jag vet att många upplever samma sak som mig i detta. Så i stället för att känna sig misslyckad över att man gått upp i vikt så är det viktigt att visa att livet är upp och ner och att jag har inte fallit tillbaka i gamla mönster och rutiner. 
Hur känner, tycker ni?





#1 - - Margareta:

Hej igen Lindha
Jag följer dig gärna på din andra resa. Jag är i samma situation själv. Blev lchf:are våren 2015. Mådde bättre än nånsin och gick ner 17 kilo. Kände mig lycklig och lovade mig att fortsätta den vägen.
Men har förstått att sockertrollet är man aldrig riktigt botad från. Sakta men säkert har jag gått upp 12 (!) av dessa igen!! Men försöker nu att resa mig igen. Känns som jag kan få mycket hjälp och inspiration av dig❤️ Har du kanske nån ny föreläsningsturne på gång??😊