Det gör ont
Den här första veckan med LCHF måste jag säga har gått bra, har haft någon dag med lite sug och oftast har det suget handlat om annat än mat. Suget har varit förknippat med känslor, jag var tvungen att köpa en ny byxa nu, en större storlek. Och genast kom ledsenkänslor fram, besvikelse, hopplöshet och nu kunde/kan jag inte döva dem med chips eller godis.
Jag står framför spegeln och bara jag kan göra valet. Jag intalar mig själv det för jag vet att dessa känslor är övergående att inte låta mig känsloäta. Jag har varit här förut och vet att om en månad kommer jag börja få resultat och då kommer jag tacka mig själv för att jag inte gav upp nu i veckan. Jag vill inte vara på ruta ett om en månad.
Nya svarta byxor så jag känner mig fin och fräsch under min andra resa, och jag är stolt över mig själv att jag klarat första veckan så nu ser jag fram emot nästa vecka med att börja med promenader, ett steg i taget.
Vill förtydliga en sak; jag hatar inte mig själv och min kropp på det sättet, men vet att jag mår bättre några kilon mindre och vill äta rätt för min hälsas skull också. Just nu kan jag inte stänga min vinterjacka som jag hade förra året och det gör ont. Mina skidkläder som jag åkte i förra året passar inte, det gör ont att jag försatt mig i denna situation MEN nu är jag på väg igen. Och ni alla som krigar med er vikt är så välkomna att haka på min resa, och vill man ta del av min vardag mer ofta och se exakt hur jag äter så kika gärna in på mitt instagram och följ mig där, halvalindha heter mitt konto så klart.
Tack för att du delar med dig. Har också trillat tillbaka men är på gång igen. Gått upp 10 kg sedan jul. Ska bli intressant att följa dig.