Att aldrig känna sig nöjd

Visst är det väl märkligt hur man fungerar?
När jag fotades för tidningen Amelia i somras (bilden nedan) så kände jag mig så tjock och ville gå ner i vikt och i dag väger jag nästan 15 kg mer och känner mig tjock och inte fin. Och när jag tittar på bilderna från Amelia så tycker jag nu att jag var alldeles lagom på de bilderna och det ser jag först nu!!!! Varför fattade jag det inte då?
 
(null)
 
 
Skulle jag gå upp ännu mera i vikt nu så skulle jag säkert se tillbaka på det och då tycka att jag var lagom då också.
Tänker man så här och aldrig känner sig nöjd så är det ju klart att det skapas en inre stress över att aldrig vara nöjd. Så nu tänker jag faktiskt tillåta mig själv att känna mig fin och göra saker jag mår bra av så kommer tids nog dessa onödiga kilon jag lagt på mig försvinna.
Känner ni igen i detta tänket att aldrig känna sig nöjd?
 
 
 
 
 
 
#1 - - Anonym:

Men Lindha varför hoppar du inte på 23:1 tåget (OMAD) en gång för alla så slipper du allt hattande upp och ner? 23:1 tillsammans med LCHF rätt strikt är i mina ögon super effektivt. Ingen hunger, fettförbränning i kubik, ökad energi. Lägg sen till ett 4x4 intervall per dag och du vill aldrig byta spår.

#2 - - Cavewoman:

Första gången som jag kommenterar, men läser allt du skriver.
Hoppas att du inte tycker jag vill lägga mig i när jag ger dig några råd till viktminskning.
LCHF verkar bara funka för viktminskning en eller max två gånger för de flesta. Skaldeman kallar det "one golden shot" sedan får man ändra konceptet något. Har du provat mejerifritt? Lite tråkigare att laga mat kanske men effektivt vid viktnedgång. Funkar också tyvärr bäst en gång, så det gäller att ta vara på chansen. Till detta kan man lägga till fasta. Helst lite "random" så att inte kroppen vänjer sig vid något mönster. Helst hela dagar med bara vatten och lite havssalt. Lycka till!!!

#3 - - Anonym:

Ja verkligen! Blir aldrig nöjd, men ser man på bilder från förr fattar jag ej. Jag var ju så fin? Man jagar hela tiden ett ideal man aldrig uppnår och stannar inte upp och gillar sig själv som man är

#4 - - monica:

Man ska äta lagom tills man är nöjd och belåten! Är man inte nöjd eller rentav väldigt missnöjd, då blir inte mätt utan känner ett gnag och en oro hela tiden och kroppen är ett svart tomt hål, som måste fyllas med mat. Om du kan vara nöjd med dig själv och acceptera dig själv. Men inte gå upp mer och låta kilona smyga eller störta sig på, så att du till slut väger tresiffrigt utan att förstå hur det gick till. Ser på bild hur nöjd du var med tvåsiffrigt, kasta en massa mediciner, åka cykek, få plats i en flygplansstol. Du promenerade mycket förr och antar snön finns kvar i Jämtland- ut och åk skidor med de kläder som passar. Googlade på Brunflo, osannolikt vackert!. Själv frossar jag på äpplen. Funderar på badhuset en gång i veckan! Har du kontakt med Pt? Ta kontakt och börja igen. Håller alla tummar.

#5 - - Anonym:

Repeterar mitt tips 23:1 fasta varje dag är succe var så säker, känns som dom flesta klagar här på bloggen och vill ha resultat men samtidigt behålla alla snuttefiltar, just därför misslyckas ni tyvärr med att nå resultat.

#6 - - pillris.blogg.se:

Ja, jag känner så väl igen mig. Men det vi måste lära oss är att tycka om oss själva som vi är. Vi duger, och våra kroppar är fantastiska! Sen kan vi kanske hitta balans och då kommer kroppen att tappa de kg den inte behöver.

#7 - - pillris.blogg.se:

Ja, jag känner så väl igen mig. Men det vi måste lära oss är att tycka om oss själva som vi är. Vi duger, och våra kroppar är fantastiska! Sen kan vi kanske hitta balans och då kommer kroppen att tappa de kg den inte behöver.

#8 - - pillris.blogg.se:

Ja, jag känner så väl igen mig. Men det vi måste lära oss är att tycka om oss själva som vi är. Vi duger, och våra kroppar är fantastiska! Sen kan vi kanske hitta balans och då kommer kroppen att tappa de kg den inte behöver.

#9 - - pillris.blogg.se:

Ja, jag känner så väl igen mig. Men det vi måste lära oss är att tycka om oss själva som vi är. Vi duger, och våra kroppar är fantastiska! Sen kan vi kanske hitta balans och då kommer kroppen att tappa de kg den inte behöver.

#10 - - Tussilago:

Såg ett knep, som jag ska testa.

En dryck som ska drickas på kvällen, innan läggdags.

3 tsk hackad färsk persilja. 1 citron, 1 msk äppelcidervinäger, 4 dl vatten.

Häll 4 dl kokande vatten över den hackade persiljan, och låt stå och dra c:a 3-5 minuter, sila av.

2. Pressa citronen och blanda juicen med äppelcidervinägern.

3. Blanda med persiljevattnet, rör om och drick direkt. Ska hjälpa till att tappa kilon.... ja vem vet?

#11 - - monica:

Jag kan också tänka mig 23:1. Att äta alltså. Men behöver hinna sova ibland....

#12 - - Anonym:

@11 monica
23:1 innebär fasta 23 i timmar och 1 timmes ätfönster. Är fortfarande förvånad att så många som klagar på allt bla på denna blogg INTE vill ändra på sitt sunkiga liv och nå resultat, men så länge snuttefiltarna är heliga så får man inga medaljer.

#13 - - monica:

Du med 23:1 får starta en egen blogg. Med bilder. Och uppgifter på hur länge du håller på! Svårt med svält för den som är ätstörd och blir panikslagen bara att tänka på att avstå ätande och mattankar.

#14 - - Anonym:

@ 13 monica
23:1 handlar INTE om svält.
Jag äter en STOR STOR god LCHF frukost en gång per dag. Thats it
Dricker 1,5-2L vatten med två kryddmått himalyasalt. Tränar tuff
intervallträning VARJE dag.
Är ej hungrig hur än konstigt de nu låter. Fett % & vikt minskar, muskelmassa ökar.
Vet inte vad du menar med håller på men är nu inne på min 40 dag enl detta schema och varför sluta
med ett vinnande koncept?

#15 - - Tussilago:

Det är väl mycket balansen, om man äter för mycket av något, så går man upp. Det är det som är svårt. Man kan äta i princip nästan vad som helst, men mindre. Man skulle börja med att köpa mindre tallrikar. Äta i lugn och ro, och verkligen njuta av det man tillåter sig att äta av.

#16 - - Anna :

Igenkänning på hög nivå! Vad jag önskar att jag hade kunnat lära och lära ut av mina egna erfarenheter. Varför måste alla göra egna misstag för att förstå (verkar som det iaf)? Du får många förslag och tips, du har säkert hört de flesta förut. Jag ser min tid som tjock (20 år av blandat tjock alt överviktig) som känslomässigt naken, det syntes på mig att jag saknade kontroll, att jag inte var vanlig. Det är säkert så för vissa att de äter lite och blir tjocka ändå men det är inte min erfarenhet. När jag gick ner i vikt berodde det på att jag åt lite om än näringstät mat. Efter ett år gick jag upp några kilo i vikt som jag nu jobbar bort igen. När jag gick upp dess få men tuffa kilon var jag knappt medveten om hur det gick till. Jag vet att jag åt mycket mer, var mer känslomässigt ytlig (vilket kan vara nog så skönt ibland). Till dig vill jag säga "det stämmer, vi är mer än vår övervikt", "ja, du duger dessutom är du snygg", "lycka till"

#17 - - Olsson:

Ja, man blir ofta hemmablind och uppskattar inte vad man faktiskt har - och det gäller inte bara utseendet utan också mycket annat... Det bästa är nog att fokusera på nuet, vad man har för möjligheter precis här och nu, och glädjas åt de framgångar man uppnår just idag. Lättare sagt än gjort förstås :-)

@ 23:1-förespråkaren: Kul att du har hittat något som fungerar bra och att du trivs med det! Men lite klumpigt av dig att stövla in och anklaga "de flesta här" för att vara på något särskilt sätt och för att "misslyckas" (du vet ju faktiskt ingenting om mig till exempel). Alla är vi olika och var och en behöver hitta sitt eget sätt att göra saker. Det här är Lindhas blogg och hon är vänlig nog att dela med sig av sin egen resa och sina tankar. Bevisligen har hon också haft framgång med det hon har gjort tidigare. Vill du på allvar inspirera andra så är det väl en jättebra idé att starta en egen blogg? Respektlösa inlägg i kommentarsfälten på andras bloggar ger heller inga medaljer, vet du ;-)

#18 - - Anonym:

@ Olsson
Var i ligger det ”respektlösa” att delge andra koden till det ”låsta” kassaskåpet?
Borde det inte vara tvärtom att man då möts med ”tacksamhet” i stället för jantelags mentalitet?

#19 - - Olsson:

@18
Jag syftar på detta: "Är fortfarande förvånad att så många som klagar på allt bla på denna blogg INTE vill ändra på sitt sunkiga liv och nå resultat, men så länge snuttefiltarna är heliga så får man inga medaljer"

Om det inte är du som svarat som har skrivit det så behöver du förstås inte känna dig träffad :-) Men det jag citerat ovan är varken särskilt hjälpsamt eller trevligt utan stöter bara bort dem som det antagligen riktar sig till.

↑