Belöningsäta

Alla har vi ett val; att bestämma hur du vill göra. Och även när du inte gör ett val, så är även det ett val!
 
Hur många av er känner inte igen sig i; att jag vet precis hur jag ska göra och ändå så gör man fel?
 
Jag inser ju nu att jag gjorde alla rätt den här gången för att lyckas med min viktminskning 2012, jag som jojo-bantat i hela 26 år när jag nu räknar efter har ju äntligen slutat "banta" och har lärt mig att äta mat igen på ett normalt sätt. Och framförallt har jag lärt mig att hantera mina känslor i stället för att döva dem med mat!!!!
 
Belöningsäta?
Uttråkningsäta?
Tröstäta?
 
Känner du igen dig? För mig har maten alltid varit min medicin för att få bort obehag eller för att få belöning. Kicken i hjärnan som gör att livet känns lättare att leva just då när jag äter, men den stunden är ju kortvarig som ni alla vet. Så fort Snickers 'en är slut vill vi ha mer för att döva känslorna, att jag nyss ätit en Snickers spelar ingen roll, och så är bollen i rullning i all oändlighet. Eller tills på måndag för DÅ ska jag börja göra rätt för hundrafemtioelfte gången, och på måndag ska jag lyckas fast jag har börjat många måndagar förut!!! Det är ju så lätt att där i stunden skjuta på saken; jag gör det i morgon i stället.
Det här fotot som jag visat här på bloggen förut, är en av mina favoriter faktiskt. För det visar så stort hur jag mådde som överviktig, inget smink, hårknut, jag ser så mycket äldre ut vad jag var och min mage var uppblåst av kolhydrater.
 
 
Jag kommer i håg hur jag valde bort livet på grund av min vikt förut, hur jag valde bort att gå på fest för att jag kände mig tjock, ful och inte hade några kläder som passade. När jag tänker efter så har min övervikt kostat mig så mycket i relationer, och så många fel val jag gjort för att jag skämdes över mig själv.
 
Vill man få en bättre hälsa och må bra så är det viktigt att må bra under hela viktminskningen och inte tänka att; "när jag blir smal DÅ minsann ska jag unna mig allt och leva". Det är jätteviktig att må bra under hela resan och inte straffa sig själv med sådana tankar, och det är det jag tror var en del av min livsstilsförändring som gjorde att jag mådde bra och kände mig fin under tiden, och kunde njuta av viktminskningen och vara i nuet. 
 
Jag skrev denna text i min blogg för något år sedan, men den känns fortfarande högaktuell. 
som jag alltid brukar skriva, mitt favorit citat;
 
 Ingenting är omöjligt.... Det omöjliga tar bara lite längre tid....
 
 
 
#1 - - Nathalie:

Du är så klok! Jag själv är inte överviktig och har väl inte direkt jätteproblem med just sockret som sådant utan mer tröstätande/beroende som du skriver. Jag får tvång att jag MÅSTE äta en viss sak varje kväll. Jag kan fan inte stå emot trots att jag tycker att jag har bestämt mig och så kommer de där ursäkterna "äh, bara idag, imorn ska jag äta något bättre.." men varje kväll kommer samma besatthet. Det är sjukt hur beroende och belöningar kan få en att helt tappa fattningen.

Kram

#2 - - Anonym:

Bra skrivet.