Jag vill jag kan
Jag kan inte påstå att min viktminskning går fort direkt, vägde mig i onsdags som vanligt och vågen visade på minus 0,1 kg alltså ett litet hekto ner. Men då har jag varit bortrest förra helgen i Göteborg på kalas om det nu påverkade resultatet.
För min del nu när jag har bestämt mig och mår bra och äter rätt och motionerar, så jag känner jag egentligen ingen stress med vikten även om jag självklart velat att det skulle gått fortare. Men det händer så mycket annat i kroppen och knoppen som gör att man mår bra och träningen formar verkligen kroppen på ett helt annat sätt.
Egentligen så är det ju hit, så som jag mår nu, som jag vill att ni andra också ska känna. Att äta rätt och röra på sig och ha tålamod med vikten/vågen, för när kroppen är i balans så kommer kilona till slut att börja trilla, så är det.
Här kommer mina senaste resultat i min nya viktresa;
- Vecka 1; + 1,1 kg
- Vecka 2; - 0,6 kg
- Vecka 3; - 0,5 kg
- Vecka 4; - 0,8 kg
- Vecka 5; - 1,2 kg
- Vecka 6; + 0,5 kg
- vecka 7; - 0,1 kg
- Summa minus; 1,6 kg = 13,4 kg kvar
Jag känner själv att jag är väldigt stark mentalt nu igen och vet vad jag vill, och det är ju väldigt lätt i början när man kommer i gång att man är jättemotiverad och känner att nu jäklar, den här gången ska jag lyckas. Men sedan så är det lätt att motivationen avtar, speciellt om man stöter på problem. Det är så lätt att då ta den enkla vägen, man tänker; jag har ju aldrig lyckats förut.
Och det är ju det som är utmaningen; att våga bryta gamla invanda mönster och övertyga dig själv att det går, jag/du måste bara våga prova nya vägar precis som jag själv gör nu. En god vän sa så klokt till mig härom dagen; om vi är ute och åker på bilsemester och så kör vi helt plötsligt fel, inte tusan vänder vi hem och åker alla 30 milen hem och börjar om igen? Nä, utan vi tar de där 5 milen som vi körde fel och fortsätter framåt, hänger ni med? Precis så måste vi tänka nu, fortsätt framåt där du står nu.
Själv har jag alltför många sådana felkörningar i mitt bagage genom åren, men nu har jag bestämt att nu styr jag den rätta vägen.
Så glad att Matdagboken där jag i vanliga fall håller till på morgonen inte fungerade för då kom jag på tanken att titta in hos dig efter många månaders frånvaro. Har känt mig så otroligt misslyckad och inte velat läsa om hur andra lyckas då jag tappat kontrollen pga att min sambo blivit sjuk och jag har inte hunnit med mig själv. Nu är läget lite stabilare och sjukvården och vi har gjort det vi kan under dessa månader, det vi har kvar att ta tag i är att vi måste gå ner en del kilon inför transplantation/ ev.donation.
15 kilo har jag gått upp på 10 månader trots att jag ätit LCHF men "fuskat" och "unnat" mig socker mellan varven då livet varit riktigt jobbigt.
Och då ser jag nu att även du haft dig själv på paus men nu är på gång igen. Kommer följa dig och motiveras av dig! Önskar dig lycka till och tackar för att du delar med dig av din resa!! Kram💖