Socker socker socker

Fick en privat fråga på min mejl om hur jag ser på sockerberoende vilket är ett stort och jobbigt problem för många. Jag skulle vilja klassa sockerberoende lika med alkoholberoende, det är lite samma beteende med att ljuga, gömma och äta/dricka i smyg (inga jämförelser i övrigt).
 
När jag var yngre var jag mycket för socker, men efter mina två graviditeter har sockerberoendet ersatts med chips, pizza, skräpmat och mackor. Och minst 1,5 l läsk gick åt hemma per dag till mig (Hormoner?). Lägg märke till min då ständige följeslagare Coca-colan i jackfickan.
 
 
Jag köpte lätt 4 dubbel dajm om dagen förut, ni vet de brukar ha sådana erbjudanden; 4 stycksaker för endast 20 kronor. Jag drog i mig dem med lätthet på en gång, och kunde även i bland köpa ett paket vaniljglass och så hackade jag dajmen över, så gott.
 
Hade vi hemmagjorda bullar i frysen kunde jag lätt trycka en påse innan middagen med 6 kanelbullar. Fanns det inga sötsaker hemma så tog jag Oboy och blandade med grädde till en chokladsmet. Jag vill inte påstå att jag är en av dem som har ett sockermissbruk eller beroende nu, det hade jag när jag var yngre. Men jag vet vilket helvete det är (eller lurar jag mig själv fortfarande?).
 
 
Socker är som en drog. Jag skämdes förut när jag handlade allt godis och kakor, så när jag skulle betala i kassan låtsades jag som att allt inte var till mig och ljög och sa det till kassörskan, som om hon skulle bry sig. Men jag skämdes då jag handlade godis, glass och kakor varje dag. Sedan gömde jag godiset hemma så ingen skulle se allt jag åt.
 
Kommer ihåg när jag var i tonåren och min bror hade skaffat katt som var så ensam på dagarna då de jobbade långa dagar, så jag åkte alltid dit efter skolan och myste med katten några timmar alldeles själv och hade alltid köpt ett paket vaniljglass och dubbeldajm som jag strödde över glassen. Tänkte inte mer på det tills min bror sa till mig att; -äter du så här mycket glass och godis varje dag? Jag skämdes så hemskt och hade inte tänkt på att de såg vad jag ätit och slängt i soporna. Så då blev jag lite smartare och slutade slänga skräpet efter mig där utan slängde det i en papperskorg ute. 
 
I dag hanterar jag mitt sockerberoende bra och har inte lika starkt behov av det som förut, men självklart hjälper LCHF-kosten till med det. Om man börjar med LCHF-kosten tycker inte jag att man ska börja leta recept efter efterrätter som man får äta enligt LCHF, det sätter bara krokben för en. I stället får man vara beredd på en avvänjning på ca två veckor för att få ut sockret ur kroppen, så kommer det kännas lättare efter det. 

Men visst är det konstigt hur vi människor fungerar? En person som tackar nej till en kaka pga att hon blir triggad av socker respekteras inte på samma sätt som en som har problem med alkoholen. Så skulle ju ingen säga; -men en liten klunk kan du väl ta? Istället blir folk nästan kränkta; -att här bjuder jag på kakor och en ynka liten gör väl inget. Men det kan vara den som förstör, eller hur?
 
 
Jag har i dag väninnor runt mig som är sockerberoende, den ena är smal och har inga viktproblem, men känner själv att hon/kroppen inte mår bra av sockret. Hon trycker lätt två semlor på raken och prioriterar sötsaker framför mat. När hon lagar mat till barnen äter hon en snickers under tiden.
 
Min andra väninna som varit sockerberoende men har lyckats ta sig ur det och gått ner 20 kg på köpet, berättade för mig att hon mådde så dåligt av allt socker och skulle prova LCHF hon fick sådana abstinens och kallsvettades att hon blev rädd och slutade med LCHF. Efteråt läste hon en bok om sockerberoende och förstod att det var kroppens sätt att rensa ur alla gifter. Men efter ett tag tänkte hon; -att nu vet jag att det kommer bli jobbigt. Hon gick in med en annan insikt och var förberedd på att det skulle bli jobbigt, men den här gången ville hon på riktigt klara detta, och efter ca 2 jobbiga veckor gick det mycket lättare och hon gick dessutom ner 20 kg till slut.
 
Det gäller att vara väldigt strikt med LCHF när du är sockerberoende så att du inte äter något som triggar dig. Min väninna vågade inte äta bär fast det är tillåtet från början, eftersom hon var så känslig. Hon berättade att när hon efter några veckor när hon kände sig trygg, tog och åt en apelsin. Senare under kvällen mådde hon så dåligt och darrade, tills hon förstod att apelsinen triggade henne. Därför säger hon att det är inte värt att falla dit igen. 
 
Rensa ur ditt skafferi och kylskåp från allt vad kolhydrater heter och börja ditt nya liv, och när sockersuget är borta så fortsätter din resa. Gammal bild från kalas.
 
 
Det här var lite tankar från mig och lite egna erfarenheter av sockermissbruk. Hur känner ni och hur hanterar ni detta? Är det sockret som är jobbigast att leva utan? Berätta gärna hur ni känner så får vi andra stöd i era egna berättelser.
 
Men det viktigaste av allt: att det går att övervinna bara du har viljan!!!
  
#1 - - A L I C E L A R S D O T T E R:

"Istället blir folk nästan kränkta; -att här bjuder jag på kakor och en ynka liten gör väl inget. Men det kan vara den som förstör, eller hur?"
Så himla sant! Om man äter en kaka är det försent. Då vill man bara ha mer. Därför är det lika bra att inte äta någonting
När jag försöker vara nyttig i början utan socker och blir hungrig, så får jag något otroligt sug efter mackor. Då kan jag lätt trycka i mig 7 mackor. Mackor är ju inge bra, och det är dem jag vill få bort ur min vardag, har du några tips?

Svar: Smörgåsar har alltid varit min last, mitt kvällsfika bestod av mackor med många olika pålägg. Mitt tips och råd är som gjort att jag klarat av att gå ner 70 kg i vikt var att säga adjö till mackor då det är så svårt att hantera. Lägg smörgåsmaten som du får äta på ett krispigt salladsblad i stället.
halvalindha

#2 - - Jeanette:

Det dör ned fika hos andra tycker jag är jobbigt,ma känner sig skyldig att ta när de bjuder och en del tjatar men jag kan inte ta bara för att vara snäll."men vi fikar ofta och vi går ner" är vanliga kommentarer men Lchf funkar inte så.Desdutom vet många att jag inte tar fika ändå tjatas det och de har aldrig något litet till mig.Precis som du får vara utan skylla dig själv,tråkigt.Det är ju dem det är synd om😃

Svar: Varför ska man äta för att göra andra glada? Det problemet känner nog många igen sig i. Kämpa på, kram.
halvalindha

#3 - - Veronica B:

Min bästa kompis känner väl till mina problem med sockerberoende och hetsätning, ändå kan hon ibland försöka övertyga mig att äta något "gott". Jag antar att det är för att hon själv vill ha något gott, och kanske känner sig glufsig och onyttig om bara hon själv äter det.

Jag har ätit LCHF sedan 2008 men har på grund av långa återfall med hetsätning av socker och kolhydrater inte nått normalvikt ännu, har ca 10 kg kvar. Det är främst på vårkanten, jag har insett att jag får vårdepressioner, ingenting i livet är bra och jag stänger in mig själv och bara äter socker och kolhydrater.
Jag höll mig från socker i 33 dagar nu senast, nu har det blivit 3 hetsätningsdagar, och jag är rädd att det är vårdepressionen som börjar komma. Jag kan inte bara ta lite socker, jag blir inte nöjd då, jag måste äta tills jag inte orkar något mer. Jag är otroligt trött på att mat styr mitt liv, att jag är så fixerad på vad jag ska och inte ska äta och att jag har ett så sjukt matbeteende. Skulle gärna vilja försöka med KBT men det känns svårt att få den hjälpen.

Svar: Hej ursäkta sent svar. Kan det vara så att din kompis på något sätt ändå menar med välmening när hon vill att du ska äta något gott för att du ska förstå att hon tycker du fin som du är? Samtidigt förstår jag dilemmat när hon vet om. Det är svårt att veta som vän/anhörig hur man ska bete sig göra. För i bland när man är så sugen och bara vill kasta i sig mat/socker så vill man gärna ha bekräftelse att det är ok att jag får äta detta. Kroppen låser sig om man äter kolhydrater, kroppen hamnar i platå. Förstår vilket helvete du har, har själv varit där, men det går att bli frisk. Jag fick hjälp på MHE-kliniken i Mora och fick lära mig hur kroppen fungerar b.la. Hoppas du kan få hjälp att komma till en läkare och få remiss så du får hjälp. Kram.
halvalindha

#4 - - Irene:

Minns när jag fyllde år och fick en del pengar i present av kompisar. Köpte godis för allt. Pappa frågade efter att hittat pappren 'men du har väl inte köpt godis för alla pengar?' Nej svarade jag men så var det ju inte.
Och en annan gång som min pappa kom hem och sagt att han varit på konditoriet i byn och fått frågan om det var hans dotter som brukade vara där köpa så mycket godis. Usch vad jag skämdes! Där lärde jag mig köpa på olika ställen.... (än idag vet jag inte om den historien var sann för på konditoriet köpte jag inte mycket godis...men min pappa var väldit på hela tiden att jag var tjock. En gång efter att jag varit på gymnastik och var hungrig när jag kom hem fick jag kommentaren när jag ville ha en macka 'men då gör gymnastiken ingen nytta ju'.

Hu, vilka minnen som kommer fram ibland. Men det är nyttigt.

Svar: Men huva, vilka obehagliga minnen, speciellt att du inte skulle få någon macka efter träningen. Hoppas att du hittat en balans i dag som får dig att må bra, kram 💕
halvalindha

#5 - - Nisse:

Tack
Bra skrivet Lindha

Alla som besöker Ica/Coop etc. vet att idag är det ett enormt focus på att lura på all konsumenter socker i alla former från första klivet in ända tills du tagit dig genom kassan. Kräver mod och styrka att motstå alla frestelser. Butiksägare går i dag kurser på att strategiskt lära sig att portionera ut lockelser över hela butiken för att sockerdjävulen hela tiden skall ej glömmas bort.

Svar: Tack själv Nisse! Ja att gå och handla i dag är inte lätt, med nybakat och godis sötsaker överallt. Sockret är rena giftet!!!
halvalindha

#6 - - Madeleine Parkenberg:

Gud vad texten är bra! Socker är en drog och det är så tråkigt att folk inte förstår de. Att bli av med det beroendet är HEMSKT. Lik influensasymptom får man.

Svar: 💕
halvalindha

#7 - - frkenduktig.blogg.se:

Ja, tänk om folk kunde sluta tjata om matt man ska äta en kaka eller bulle. Självklart önskar jag att jag skulle kunna äta lagom. då skulle jag ju inte bli tjock. Men det är ju det som är så svårt med socker. Det går ju inte att äta lagom. Man vill bara ha mer. Jag hade inte ätit socker på jättelänge när min som fyllde år och vi skulle ha kalas. Jag tänkte att jag skulle unna mig en kaka och en liten tårtbit dagen till ära. Vad hände? Jag åt SJU kakor och TVÅ tårtbitar. Dagen efter åt jag upp tårtresterna också. Satans socker!!!

Svar: Varför ska man äta för att behaga andra, börjar man ta en kaka så slutar det alltid med att man inte kan stå emot. Man måste stålsätta sig, låter enkelt men det är det inte men man måste ta ett beslut vad vill jag? Kram <3
halvalindha

#8 - - Anna:

Jag kunde lätt trycka i mig en 200g chokladkaka (helst mer) och dricka cola på kvällarna innan jag började med LCHF..nu är mitt beroende tack och lov över. jag blir ju lite frestad när jag går förbi allt sött i affären men måste tänka på att det verkligen inte är värt det. Har kommit så pass långt, det är väldigt skönt. jag mår ju mycket bättre nu än när jag hade ätit massor med socker.

Svar: Ja visst är det skönt att ha kommit till insikt, och att kunna resonera med sig själv att det verkligen inte är värt det.
halvalindha

#9 - - HelenaB:

Jag är en nykter sockermissbrukare och håller målvikten sedan ca 2 år. Jag tar i princip aldrig någon fika som jag inte vet exakt vad det är i och hur jag kan hantera det. Vilket utesluter det mesta av bjudfikat. Under tiden jag gick ner i vikt var det sällan någon som trugade men nu.... Du som är så smal kan väl unna dig. Nu när du är i mål med vikten kan du väl ta en bit. Och till sist klassikern: Men det som är så gott!

En kommentar som jag har börjat använda är: Jag har tackat nej eftersom jag inte har något behov av det, så för vems skull ska jag äta, tänkte du? Det brukar få slut på trugandet väldigt fort. Risken är att man uppfattas som otrevlig men man kan le när man säger det så kan man kanske lindra det lite. Å andra sidan tycker jag att trugande är otrevligt särskilt ihop med någon typ av observation av kroppsformat.

Svar: Ja men folk förstår inte att bara för att man nått målvikt så kan man inte äta eller hantera allt. Varför ska du äta för andras skull för att göra dem glada för att de bjuder? Stå på dig. Kram.
halvalindha

#10 - - Lisbeth:

Hej!
Jag är numera nykter alkoholist, har slutat röka, och därefter slutat snusa, och börjat röka igen o.s.v, så jag kan skriva under på att det är samma sorts sug i sockret/ kolhydrater som det är i både nikotin och alkohol. Innan jag slutade dricka hittade jag LCHF och började fuska runt lite med det. Nu är jag så sanslöst trött på sug jämt, så nu åker nikotinet för sista gången och sedan ska jag göra upp med kolhydratssuget. För mej har sockersuget dolts bakom det faktum att jag de senaste trettio åren inte ätit några större mängder godis/kakor/läsk/ chips, utan det har handlat om överätning av pasta, pommes frites, mackor, potatis etc. Kan inte ens baka... :-)

Svar: Tack för att du delade med dig 💕
halvalindha

#11 - - Knaperbloggen:

bra skrivet! :)

Svar: Tusen tack <3
halvalindha

#12 - - Snöflinga!:

Men visst är det väl tråkigt att man inte ska kunna äta ens en fastlagsbulle när det är den dan. Igårkväll åt jag en typ av efterrätt. Men jag vet inte om det är rätt enligt lchf? Vispad grädde 2 dl, en klick kvarg med passionsfrukt och hallon, inge socker. Är det rätt? Men en sak, vart ska man få fibrer ifrån med lchf? Fröknäcke...

Svar: Der beror ju på hur strikt man är. Jag har köpt riktig semla och åt en halv så god. Inte gick jag upp av det, men grejen är den att det gäller att kunna hantera så du inte triggas att äta mer. Men är man i början av sin viktminskning rekommenderar jag inte fusk.
halvalindha

#13 - - Katja:

För tre år sen åt jag knappt något socker alls på över ett år, vilket resulterade i att jag gick ner närmare 20kg. Sen började jag äta socker igen och mitt beroende trappades snabbt upp till vad det en gång varit.. Nu efter jul kände jag att jag mådde så förbannad dåligt av sockret, humörsvängningar, abstinensbesvär om jag inte fick min dagliga dos socker och så klart hudproblem i ansiktet. Så det var dags att sluta en gång för alla, så idag har jag faktiskt varit sockerfri i fem veckor! Har precis delat ett recept på sockerfria kokosbollar, ta en titt vettja! Kram

Svar: Heja dig, vad bra gjort att ta tag i det igen och att du lyckats i flera veckor 💫
halvalindha

#14 - - LottaJ:

Veronica B!!!!!
Hoppas att du ser detta!!!
Jag hade fasliga besvär med vårdepressioner och fattade inte alls varför, jag äter gärna socker och har ständigt sug efter kolhydrater (äter lchf nu), andra saker som jag hade var att hjärtat rusade och jag var ständigt frusen. Det visade sig att jag hade fel på min sköldkörtel (TSH var för lågt). Det har jag inte längre (inga mediciner, det gick över av sig självt) och mina vårdepressioner har försvunnit och likaså hjärtrusningarna.
Har du kollat TSH, T3 och T4????
Bara ett tips
Kram

#15 - - Pernilla:

Så bra du skriver och beskriver. Men JAG har inget beroende!! Eller? Hur många har inte länsat skåp och lådor efter något ätbart? Eller slängt plasten längst ner i soppåsen så att ingen ska se förpackningen?
Men jag har ett problem av att må illa när kolhydratmängden blivit för låg. Någon som känner till det? Är det ett allvarligt tecken kanske?
/P

Svar: Jag känner inte till det tyvärr, har du kollat upp med någon läkare eller så?
halvalindha

#16 - - Lena S:

Oj vad jag känner igen mej i din text. Kunde också blanda grädde och oboy om det inte fanns nåt gott hemma. Eller kakdeg, smör, socker, vaniljsocker, mjöl och glufsa i mej. Men ont i magen och dåligt samvete som följd.
Nu har jag kört lchf sen slutet av förra året och gott ner 7 kg hittills. Det känns som jag har hittat mitt sätt. Dessutom törs jag inte äta kolhydrater igen då jag tror att mina gallproblem kommer tillbaka. En bra hållhake. :-)
Kram

Svar: Visst är det skönt att få veta att man är inte ensam om att bete sig så. Lchf är verkligen en trygghet för mig att jag känner mig inte orolig för att trilla dit den här gången. Måste kännas skönt att du klarat gå ner 7 kg redan heja dig! Ha det gott kram :)
halvalindha

#17 - - Angelica Bengtsson:

Hittade precis din blogg, måste bara säga att jag är väldigt imponerad! Tycker du är grym. Kram!

Svar: Tack, vad snällt skrivet <3
halvalindha

#18 - - Matilda:

Jag tycker sockret är det svåraste att leva utan. Både jag och min sambo är sockermissbrukare. Det finns både för- och nackdelar med att vi båda är det. Nackdelarna är att vi accepterar och förstår de sidorna hos varandra till den grad att när vi får återfall och fuskar så blir det MÄNGDER. Helt enormt sjuka mängder. T.ex två paket gifflar, ett paket kakor, en fet stor godispåse, två delicatobollar, en kanellängd och en 200 gram marabou. Och så delar vi på det och äter upp allt samma kväll.

Fördelarna är dock att det är skönt att förstå varandra. Acceptera varandra för dem vi är och våga visa sina svagaste sidor för varandra. Jag är en enorm smygätare så det hjälper mig lite (inte fullt ut) att kunna vara 90% ärlig med vad jag äter (ibland tar smygätandet över ärligheten tyvärr.. är väl en del av missbruket). Plus att det blir lättare hemma vilken mat vi köper hem och vilken mat vi inte köper hem. Vi båda triggas av gratänger, för mycket mejerier, sötningsmedel osv. Det innebär att vi undviker allt sånt och när vi ska äta något av detta så gör vi upp en plan tillsammans för hur vi ska klara det. Det är enormt skönt att kunna ha min sambo som ett sånt oerhört stöd igenom det. Sockermissbruk är inte att leka med, även om det inte låter så allvarligt i mångas ögon. Men det är det. Enormt självdestruktivt, ohälsosamt och dyrt.

Svar: Tack för det du skriver och att du vill dela med dig av det. Känner igen mig i din situation med din sambo att man har stöd i varandra precis som jag och min man har. Hur man åt allt gott tillsammans och delade problemen samtidigt som det var tryggt att man förstod varandra. Lycka till er kram <3
halvalindha

#19 - - monica:

Jag är född missbrukare och har alkoholistgener, med all den svärta det innebär. Dricker gör jag inte, blir spyfardig på 3:e glaset vin med sen en fruktansvärd baksmälla. Som barn tyckte jag bara om sockerbitar och sirapssmörgås och äpplen från trädgården. I skolan skulle de lära mig att äta allt, jag satt hela långrasten med fläsktärningar från ärtsoppan inlagda mellan två knäckebröd med tjockt med äpplemarmelad och doppade i mig den äckliga mjölken. Har minnen av att jag alltid satt ensam vid matbordet, maten -äcklig-på en gul emaljerad tallrik, värmdes av o till på vedspisen. Mina syskon hade förstås ätit och gått ut för längesen. Jag lärde mig och lovade att när jag blev vuxen , då skulle jag inte äta fläsktärningar, mjölk, potatis, kokta grönsaker. Jag gjorde kakaoröror så fort jag blev ensam hemma! Magknip och dåliga tänder. Rökte i 10 år för att slippa sug. Våra barn fick ingen saft eller läskedryck. Det är 22 sockerbitar per liter Coca Cola, men för all del ännu mer i drickyoughurtar. Jag har aldrig druckit söta drycker, just aldrig köpt bröd eller godis. Som väl är kräsen. Jag får sug av mandelmjöl, gjorde fläskpannkakan du hade recept på, men det går inte för mig. Inte andra LCHF produkter heller. Bullar har jag i frysen, kan äta 3-4 ibland nån gång i kvartalet. De ska vara frusna. Jag är en frisk pensionär utan förkylningar, influensor , vinterkräksjukor etc,. Lite tjatig, bara, tycker dottern..Det här blev långt.

Svar: Tack för att du delar med dig så generöst, att vara sockerberoende på det viset måste vara jättejobbigt. <3
halvalindha

#20 - - G I N A ~:

känner igen mig så väl.. hade grymt sockerberoende innan. Fick abstinens de första tre veckorna när jag försökte sluta med godiset och överflödigt socker :/ Känner mig dock mycket bättre nu men det svider när man går i affärerna.

Svar: Ja det tar några veckor innan sockret går ur kroppen, många regerar olika. Men suget det har man kvar.
halvalindha

#21 - - Anonym:

Precis så är det ju, bra skrivet Lindha! På mitt jobb bjuder de på frukt efter lunchen och ibland kan jag bli så sugen på en banan, om jag äter den meddetsamma efter maten funkar det... men skulle det gå en halvtimme så är det kört, då är darrningarna där. Jag vet att det är bättre att låta bli, nu får det bli ändring på det! Tack för påminnelsen :-)

Svar: Lycka till och bra tänkt, heja dig :)
halvalindha

#22 - - Tina:

Kloka ord! Jag var inte själv medveten om vare sig vad som innehöll socker eller om sockerberoende, innan min kollega började med LCHF och berättade om sitt sockerberoende, som är snarlikt ditt. Jag blev själv väldigt rädd att hamna där och efter att ha bott hos henne en helg och åt hennes mat så var magen helt plötsligt kav lugn! Jag som alltid behövt springa på toa det första jag gjorde på morgonen i många, många år innan. Jag var hooked direkt. Jag tror jag blivit LCHF-beroende. Om man valt att fika hos nån eller liknande så skulle jag kunna döda för ett mål "riktig" lchf-mat nästa dag...

Svar: Härligt att höra att du funnit LCHF och mår bra på den kosten. Jag kommer aldrig sluta med LCHF :)
halvalindha

#23 - - tommy:

sockerberoende haha =)
jag dricker minst en cola om dagen å är inte beroende xD

#24 - - Hanna Karlsson:

Jag är sockerberoende. Så länge jag står emot och inte smakar går det bra men så fort jag tar en bit vill jag ha mer och min impulskontroll försvinner helt. Men jag var stolt över mig själv i helgen när jag jobbade två heldagar och hade många frestelser runt omkring men smakade ingenting. Då var jag nöjd och mådde riktigt bra. Jag önskar ofta att jag inte tyckte så mycket om godis och kolijox men vill inte sluta helt heller. Jag hade en bra kost i somras. Dit vill jag tillbaka men det är svårt så här under vintern. Kommer inte ut på de där extra promenaderna och nu är jag dessutom förkyld så kan inte träna.

Svar: Är man sockerberoende så mår man bäst att avstå helt, så kommer du må bättre, men om du håller dig borta från socker i två dagar och sen faller dit kommer du vara triggad av sockersug hela tiden. Ja förkylningarna ställer till det för många nu. Lycka till.
halvalindha

#25 - - Nette:

Hej,
Du tar upp ett ämne som verkligen berör. Det märks inte minst på antalet kommentarer :)
För mig har just kaffebrödet aldrig varit det stora problemet, eller godiset. Jag har till och med koketterat med att jag minsann aldrig äter "sånt", nyttig som jag var/är. Men jag förträngde lätt alla smörgåsar, smaksatta riskakor, de dubbla portionerna av "riktig" mat och framför allt den dagliga dosen popcorn. (Men popcorn ska ju vara bra, det får ju t o m diabetiker äta (Obs! Ironi)). Under mina två första graviditeter klämde jag lätt 4 påsar ostbågar i veckan med ursäkten att jag kommer nog att amma bort överflödet sedan.

Vad gäller att tacka nej till fika tror jag, och detta är min egen iakktagelse, att man i och med tackar nej, hindrar den som bjuder att få en ursäkt till att stilla sitt eget behov. Man är inte bara en tråkmåns som tackar nej till go´fika, utan man kanske dessutom, utan att det var meningen, tar bort det legitima i sockerfrossandet även för de andra. Åtminstone har jag märkt detta hos somliga i min närhet och då är man inte populär ;). Men det kan jag ta!

Kram!

Svar: Bra iakttagelser av dig, det du beskriver känner så många igen sig i . Speciellt att tacka nej till fika förstör för de andra. Men varför ska vi äta för att behaga andra? Nu är det dags att tänka och ta hand om sina egna känslor och vad jag /du vill. Ha det gott <3
halvalindha

#26 - - Biggeros:

Bra inlägg!! Jag kör LCHF metoden och har gjort det nu snart i ett år. Funkar finemang. 2 dagar under Jul misskötte jag mig. Det var bestämt redan innan att dopp i grytan och sill ville jag äta och även lite godis. Det medföljde 3 kilos uppgång bara för 2 dagars syndande. Nu är jag på gång neråt och har gått ner 15 kilo. Lchf är en livsstil och kommer att fortsätta så länge det är möjligt. Kram

Svar: Skulle tro att dina 3 kg viktuppgång också berodde på att kolhydraterna binder vätska. Bra gjort att du gått ner 15 kg, visst är det en fantastiskt livsstil. Ha det gott kram.
halvalindha

#27 - - Hans:

Har också sockerbehov allt för ofta. Ska på hälsoundersökning på torsdag och då ska fråga hur jag blir av med sockerbehovet. Ska ta en promenad efter jobbet i dag. Tennisen i fredags var inte lika bra som det brukar vara, men tisdags var det mycket bättre. Ha en trevlig helg och kram.

Svar: Många som har det jobbigt med socker, men det finns ju överallt. Hoppas det går bra på hälsoundersökningen.
halvalindha

#28 - - Nisse:

Länk till sida om sockerberoende mm

http://nosugaradded.se/

Svar: Tackar :)
halvalindha

#29 - - Elin:

För mig har det aldrig varit socker som varit jobbigast, utan mina laster har varit samma som dina; chips, snabbmat, läsk och mackor. Allt började när jag blev sambo. Innan vi flyttade ihop tränade jag så gott som dagligen, och åt relativt nyttigt, men sedan gick det utför och det dagliga myset framför serier och filmer om kvällarna är standard här hemma. Mys och gottis framför tv:n i fyra år har resulterat i +13kg. Vad jobbigt det känns att skriva det...
Skräpintaget brukar även höra ihop med hur jag tränar; tränar jag bra så äter jag bra, tränar jag dåligt så äter jag dåligt.
Nej usch, fick mig verkligen en tankeställare av detta inlägg och när jag började reflektera kring mig själv. Nu jäklar ska jag ändra på detta. TACK!

Svar: Känner igen mig i ditt tänk allt eller inget, träna = äter rätt, ingen träning = äter onyttigt.Jag har aldrig själv kunnat finna den där balansen att träna och må bra utan att gå till överdrift åt något håll. Har alltid varit som på eller av på en knapp, tills jag började äta LCHF och har funnit en varaktig balans. Önskar dig lycka till, kram.
halvalindha

↑