Hur svårt kan det vara...

Har varit på en helt fantastisk föreläsning med Mia Törnblom, antar att de flesta vet vem hon är. Hon föreläser bl.a. om självkänsla och motivation. Det var mycket intressanta frågeställningar som dök upp, så man fick en hel del aha-upplevelser, och otroligt många skratt. Hur man känner igen sig i dråpliga situationer.
 
Jag gick i väg själv på föreläsningen, rätt skönt eftersom jag då kunde fokusera på föreläsningen och anteckna i lugn och ro, bara koncentrera mig på mig själv och Mia. Två timmar bara flög i väg kan jag säga. Tänkte skriva ner här hur föreläsningen var, blandat med mina funderingar.
 
 
Även om Mia pratar mycket om självkänsla, hur man ska kunna få det, och vad skillnaden mellan självförtroende och självkänsla är, så känner jag igen mig mycket i mitt tänk vad det gäller att kunna hitta sin egen väg att lyckas i livet eller vad det är du har som mål. Det är bara vi själva som kan påverka vilka beslut vi tar och vilka behov vi har. Vet man inte det, hur ska man då kunna bli lycklig? Man måste ju veta vad man vill.
 
Mia drog en anekdot om en man som jobbade på Swedish Match och hela tiden sa att han hatar cigaretter eftersom det tar död på allt. För att göra en historia kort; hans självförtroende ökar ju inte direkt av att jobba där, han ogillar allt som har med tobak att göra, och mår dåligt av att gå till jobbet varje dag. Hans behov tillgodoses inte där helt enkelt.
 
Samma sak som att man inte vill vara tjock längre och man klagar, och man ska börja sin viktminskning varje måndag. Men så kommer den där måndagen och just då den måndagen smakar chipspåsen ännu bättre än övriga dagar, så då får man vänta tills nästa måndag igen eller hur? Och så sjunker självförtroendet och man känner sig så misslyckad, så man sätter bara in minus på sitt måbra-konto i huvudet. Det gäller att komma så långt att man känner att man har ett eget värde även när det går dåligt, för då hanterar vi våra motgångar bättre.
 
  
Under min viktminskning när jag hade gått ner så pass att jag kom i största storleken på jeans från HM, den känslan! Jag kände mig så smal fast jag var långt ifrån, men för mig -vilken lycka! Och så kommer det och går förbi en smalare tjej, och genast faller man igen; -fan vad jag är fet. Man måste bekräfta sig själv och träna på att se möjligheter i stället.
 
Vad kan jag göra, vad kan jag förändra, vad har jag för mål? Jag vill bli smal och vältränad, ja, men vad betyder vältränad? Man kanske får börja med ett delmål som är realistiskt;; att jag ska klara springa 5 km inom denna tidsramen och börja så, så får man genast en bättre självkänsla som du kan mata in det på ditt pluskonto. Mycket att jobba med och man får absolut inte jämföra sig med andra.
 
Hur många gånger har inte jag varit på gymmet i säckiga kläder, och in kommer snygga och vältränade tjejer, och jag svettades som en galning? Men jag hade bestämt mig; "jämför dig inte med dem, de har inte gått ner i vikt som du har gjort". Dessa gånger fick jag ta fram mina insättningar på pluskontot; att vad bra jag är som kommit dit jag är idag, alla små delmål under vägen som är så viktiga för att kunna se det stora målet som är att komma till din målvikt så småningom.
 
Men hur ska man få motivation att göra det man vill, hur ska man kunna komma till skott? Mia sa en väldigt bra sak: att om man är en kvinna och vill gå ner i vikt, men är samtidigt nöjd i livet; man har familj, barn, jobb, villa: allt det som ger trygghet så kan det vara svårt att finna motivation, man har liksom råd att misslyckas. Det kan vara annorlunda för den som blir dumpad eller mister jobbet, ett dödsfall, någonting som skakar om ens tillvaro så man känner att nu måste kilona bort, man får en annan kraft. Men det som gäller för alla som är så viktigt, är att kunna se målet. Det är det som är den stora vinsten som gör att man vill lyckas denna gång.
 

Mia berättade att det var en man som skrev till henne; -Jaha, så om man läser dina böcker då får man genast självkänsla? Jag tyckte det Mia svarade honom var så bra; -Så om jag köper en bok om kakor, får jag en kaka då!!! Självklart fungerar det inte så lätt, vi kan ge inspiration och motivation och visa att det går, men jobbet måste man tyvärr göra själv.
 
Men med rätt stöd lyckas man!
 
#1 - - Hanna:

Jag har ca 10 kg som jag skulle vilja gå ner men lyckas aldrig min motivation är på topp ca två veckor sen försvinner den. Jag är nöjd med mitt utseende annars men är lite överviktig. 10 kg är ju inte så mkt egentligen men det känns så himla svårt. Har du några tips?

Svar: Hej! Svarar på ditt inlägg på bloggen i morgon, då fler säkert undrar samma sak. :)
halvalindha

#2 - - Tess:

Mia är så klok och du är så klok :)
Det är sant det där att man får en annan kraft om man drabbats av något riktigt jobbigt. Då hjälper det en att fokusera bara på vikten och träningen för att bearbeta det där som man varit med om. Så var det när jag gick ner i vikt första gången för tio år sen.

Jag har opererat ryggen två gånger och haft en rehabilitering på flera år p.g.a. det och nu när jag är mycket mycket bättre och klarar mycket mycket mer än jag eller läkarna/arbetsterapeuterna/försäkringskassan trodde att jag skulle kunna så är jag så nöjd med mycket i mitt liv: älskar min man, mitt hus, mitt jobb. Så det kanske ligger en poäng i det också att det kan vara svårare att pusha sig själv när man är nöjd med mycket. Det har jag aldrig tänkt på. Gick ner 25 kg och kände mig supernöjd med allt även om jag ville gå ner mer och så POFF hade jag gått upp dem igen.
Detta ska jag ta mig en funderare på!

Svar: Ja föreläsningen med Mia var toppen, vilken trevlig glad positiv tjej :) Ja hon nämnde många intressanta saker och visst får man sig en tankeställare. Ha en fortsatt fin torsdag kväll, kram :)
halvalindha

#3 - - Elin:

Gud vad duktig du är som har lyckats göra en sån stor skillnad!:)

Svar: Tusen tack, kram :)
halvalindha

#4 - - Jeanette Sandelin:

Nu har jag gått ner 9 kg på 10,5 vecka och är sååå stolt.
Motiveringen ökar hela tiden och det känns fint även om jag åker ner i de djupaste dalar under pms.

Svar: Det är ju helt fantastiskt, du måste sväva fram, förstår att du är i en sån positiv energi fas nu och att allt känns så bra, heja heja dig. KRAAAM :)
halvalindha

#5 - - Malin:

Vilken föreläsnig, hon är helt makalös denna kvinna. Jag var också där och fick både bra verktyg och goda skratt.
Men din blogg lindha är välldigt bra också man får mycket bra och goda råd.
Du har gjort ett fantastiskt jobb tusen höst kramar till en strong kvinna.

Svar: Tack snälla Malin för det du skriver. Ha en fin söndag och höstkramar till dig med :)
halvalindha

#6 - - Hanna Karlsson:

Vilket bra och tänkvärt inlägg. Det låter som en riktigt bra föreläsning.

Svar: Ja, har du möjlighet, så gå på hennes föreläsning.
halvalindha

#7 - - Nette:

Å vad roligt att gå på. Jag har läst hennes bok "Åh, så dumt", men har ännu inte gett mig på de andra böckerna.
Tänker på vilken skillnad det är att gå ner i vikt den här gången jämfört med andra gånger. Just den här veckan har varit kaos, mycket aktiviteter på barnen, en bortrest make och utekväll med jobbet och ingen träning mer än ett ridpass och en promenad. Helgen innan dundrade fram i 190 och jag hann inte sätta mig och planera veckan, än mindre veckohandla smart. Andra gånger hade jag sagt att nä nu skiter jag i detta! Fram med popcornen, här ska avstressningsätas! Men den här gången kan jag se att jag ändå har gjort så bra jag har kunnat med de förutsättningar som har funnits. Att vågen tog ett skutt uppåt är inte hela världen, det är förmodligen bara vätska som har ansamlats pga ett lite högre kolhydratintag än vanligt. I det stora har jag ändå skött kosten med lite snedslirningar. Tidigare hade en sån här vecka satt spår i veckor av efterföljande bestraffning i form av dåliga kostval på pin kiv, men den här gången kan jag klappa mig på axeln och tänka: Ja, du kämpade på bra. Det är inte hela världen att det blev några volter. Du är lika bra för det.
Mycket tack vare dig och LCHFingenjören, ni som pratar så mycket om det mentala :)
KRAM!

Svar: Men vad glad jag blir av det du skriver. Verkligen bra jobbat, du ska vara stolt över dig själv!!!! Du har verkligen gjort det bästa av situationen och det är så starkt gjort, det hade kunnat varit så enkelt för dig att låta dig nedslås av viktuppgång och stress. Ge dig själv en stor applåd och bra kämpat, heja dig du är så bra Kram och tack för att du delar med dig :)
halvalindha

#8 - - Inger:

Hej! Jag har testa nu i lite mer en vecka, och blev lite förvånad att enligt måttbandet så har jag gått ner men inte på vågen. Är det så? Nu fuskäter jag lite för jag har inte fått in nån bra mat än.
Jag lutar mer och mer åt lchf men.. lite fusk kommer med.
Jag kan bli ledsen över att folk är så otäcka mot nån som är överviktig, precis som man ska tåla vad som helst. Jag menar man har ju inte direkt valt att bli tjock. En kommentar kan sänka en rejält, med som följd att man då tröstäter istället.

Svar: Hej! Visst kan det vara så att det i bland inte syns på vågen, det är därför det är så bra att ta till måttbandet. Ja det är lätt att ta till tröstätande om man känner sig ledsen eller om man blir sårad. Men fortsätter man så, så drabbar det ju dig ytterligare att du sänker dig själv med onyttiga saker som får dig må ännu sämre. Inte lätt men försök tänk jag ska inte lura mig själv att äta, det blir inte bättre för det. Börja med LCHF i lagom takt så kommer du in i det så småningom. Lycka till kram :)
halvalindha