I bland kommer skitdagarna

Så kom då den där dagen som jag alltid fruktar, där tålamodet och allt sätts på sin spets. Gårdagen började jättebra, jag skulle endast ha möte hela förmiddagen och åt till frukost en knäckebrödmacka (LCHF) med smör, två kokta ägg och ringlad majonnäs över. Till lunch köpte jag mig en 1/2 grillad kyckling och hade aioli och smör till.
 
Men sedan bara så där gick luften ur mig, jag hade massor att göra hemma; dammsuga, tvätta och planera kommande vecka men allt kändes så meningslöst, jag hade ingen lust till något.
 
Visst är det märkligt att när man är less eller uttråkad så börjar genast tankarna på mat komma; -det skulle vara gott med något. Jag var mätt och belåten så det handlar inte om det, utan det här handlar om något djupare som bara vi som har en matproblematik förstår. Så kom nu inte tjatandes om att fasta och äta en gång per dag för det är inte hållbart.
 
Det här är något som jag själv jobbat med mentalt sedan jag började med LCHF, att jag lärt känna mig själv och vad mina känslor betyder och att jag insett att äta en påse chips eller chokladkaka är ju bara en tillfällig kick/belöning. Något som hjälper för stunden endast, det kommer ju inte hjälpa mig på sikt.
 
Jag vet ju om detta och bestämde mig för att strunta i alla sysslor och satte mig rätt upp och ner framför datorn, jag hade heller ingen lust att blogga i går utan jag spelade pacman i 3 timmar!!!! Det var åratal sedan jag gjorde det, det är ju nästan skrattretande, men det hjälpte tills min man och barn kom hem. Jag hade ingen lust att laga mat, allt kändes så nattsvart så min Magnus lagade LCHF pytt i panna och jag dukade. Sedan på kvällen tog vi en lång biltur för att skingra mina tankar, vi var inte hemma förrän kl nio på kvällen och sedan gick jag och la mig för natten. Att ta en promenad brukar också hjälpa, men i går var det steget långt borta.
 
Det kanske är lite känsligt skriva om det här, men vissa dagar är bara så tuffa. Är det någon som kan känna igen sig i detta? Men jag visste och vet att om jag bara rider ut den här dagen så kommer det kännas lättare i morgon eller ännu nästa dag, och jag blir ännu starkare mentalt att jag fixade gårdagen. Och det ger mig styrka tills nästa gång de här dagarna kommer; att klarade jag det sist så klarar jag det nu.
 
Idag mår jag mycket bättre, en skön känsla sprider sig i kroppen att jag är på rätt väg och att det är jag som bestämmer, inte mina hjärnspöken. Och jag har mitt mantra i huvudet: valen vi gör idag är resultatet vi får i morgon. Så ha en underbar helg och jag hoppas vi alla får en släng vårsol på oss. 
 
 
#1 - - Elin:

Men så glad jag blev av detta inlägg på din blogg, du satte ord på exakt som jag känner och det är det beteende jag själv kämpar med varje dag
Det är som om du skrivit om mig 💕 det där om att vilja ha vilja äta fast man är mött och inte alls hungrig och hur det vissa dagar är så fruktansvärt svårt att inte falla dit!

Svar: Vad fint att höra att jag kan hjälpa med mina inlägg. Jag blir också tacksam och stark av era kommentarer. Heja oss <3
halvalindha

#2 - - monica:

Precis så är det! Jag lägger sketna patienser på datorn. Måste du hemarbetet, gör nåt roligare! Men ta en rask promenad och rensa hjärnan! Jag googlade just på en filmstjärna, som upplevt mycket elände i en del relationer. Men när hon kände en "inre salighet" , så kändes allt överkomligt. Snäll Magnus som kan stötta och avleda dig!

Svar: Patiens är också bra sysselsättning, hjärter brukar jag spela :) Ja, Magnus är stort stöd <3
halvalindha

#3 - - Marielle:

Känner igen mig sååå. Vad strongt av dig att rida ut stormen, själv gjorde jag det inte :-(. Efter ett megabråk med barnen igår, som typ aldrig händer annars, där vi gapade och skrek alla tre så var min första tanke och handling att trycka in något i munnen. Men jag liksom du är på banan idag igen och allt känns bra.

Svar: Vad skönt för mig också att höra att fler känner igen sig. Härligt att du är på banan igen kram <3
halvalindha

#4 - - ira:

Men åh vilken igenkänning! Trodde jag var ensam...Har kört LCHF nu i snart två månader utan avsteg vilket är rekord för mig, men dipparna kommer ju och då blir allt så svart...Tack för att du delar med dig av din resa, det behövs.

Svar: Visst är det skönt att vi är fler tillsammans som kan känna igen sig i detta <3 Bra jobbat med LCHF i 2 månader det här kommer vi fixa, kram.
halvalindha

#5 - - Anonym:

Har du gjort stegen i OA/FAA? Annars kan jag verkligen rekommendera det för att komma till botten med dina svårigheter med mat. För mig har det hjälpt massor.

#6 - - Anonym:

Har du gjort stegen i OA/FAA? Annars kan jag verkligen rekommendera det för att komma till botten med dina svårigheter med mat. För mig har det hjälpt massor.

#7 - - Anonym:

Helt klart är det ”jobbigt” att man kan frossa i god näringsrik LCHF mat och både träna som tusan, gå ner i vikt, öka muskelmassa, sänka blodsocker kurva etc. Men det gäller att förstå hormonet insulin.

#8 - - Margareta:

Ja attans vad dessa dippar är jobbiga men grymt att du fixade det så bra och en STOR 🌹till din man som fixade så bra mat. Han verkar ju hänga på dig ”på riktigt” med lchf!
Men varför kommer dessa dagar. Jag känner det som en oro i kroppen där det är nåt att stoppa i munnen som högst tillfälligt lugnar. Och precis som du beskriver, att man äter nåt fast man är mätt, som en känsla att bestraffa sig själv. Det blir en ond cirkel.
Men så himla bra att du delar med dig och få ta del av kommentarerna❤️ Kram på Er allihop!

#9 - - Elisabeth:

Ja, tänk de där dagarna. Att du ändå lyckas lösa det utan att trilla dit, du är en sån inspiration. Du får mig att tänka i andra banor. Tack Linda för att du delar med dig <3

#10 - - Gunilla:

Hej! Känner igen mig till 100 %. Ibland blir det bara så jobbigt och svårt att stå emot.
Jag tycker det är så ärligt och rakt av dig att skriva om svårigheterna och motgångarna också. Det ÄR ju så jäkla svårt det här med att byta livsstil. Oftast skrivs det bara som en "dans på rosor" och "lätt som en plätt-resa". Jag äter inte strikt LCHF utan Paleo men resan mot målet är ju ändå densamma, till en friskare och starkare livsstil. Du är till stor hjälp och inspiration. Hoppas du får påfyllning och inspiration från något håll du också.

#11 - - Anna:

Lindha!
Du är en så jordnära och härlig person. Känns befriande att ha en LCHF som också kämpar på med vikt upp och ner. Vägen är inte alltid så spikrak. Det är svårt ibland och det blir bakslag. Ibland så vill inte kroppen det som vi vill. Har själv gått upp 5 kg och jag vet inte varför. Vi skall inte skämmas eller dölja det som händer, bättre att visa att vi är människor som kämpar på varje dag.
Du är en stor inspiration för mig och många andra.
En stor varm kram till dig, älskar din blogg!

#12 - - Lotta:

De där dagarna är en riktig storm att rida ut! Själv har jag suttit gipsad 12 veckor och inte fått belasta ena foten överhuvudtaget. I rullstol och på kryckor. Tankarna far och fastnar gärna runt mat eller fika. Jag är diabetiker typ 1 så att äta 1 gång per dygn skulle inte gå för mig. Äter tre gånger lchf/ dag och kan hålla blodsockret ganska bra med kolhydratfattig mat och mitt insulin.Jag inspireras mycket av det du skriver och försöker göra rätt i val av mat. Egentligen är det ju så himla lätt. Eller snarare alla de dagar man mår bra är det lättare.
Idag ska vi testa din lchf-pizza min man och jag, som får åka med på ett bananskal.
Stor kram!

#13 - - Susanne:

Hej Linda jag känner igen mig totalt är också inne på min andra resa har hållit på sen i januari och bara gått ner några cm runt midjan. Körde periodisk fasta och strikt lchf. Jag var så trött och svimfärdig varje dag fick magkatarr och mådde skit ville bara ge upp. Så fick jag upp ögonen för Birgitta Hlglunds blogg genom dig och insåg att bönor vore bra för mig. Vet ju att du vet om stt hon äter bönor men för andra här kan det vara bra att veta. Sista veckan hsr jag ätit tre mål om dagen plus mellanmål (youghurt) till två av målen äter jag 1dl kalla bönor. Jag är gladare piggare och har mindre ont i magen. Måyybandet visade minus 1cm överallt på en vecka😁
Känns skönt att hitta lite andra vägar inom lchf när man tror att det är kört. Har du provat med bönor? Funkade det inte för dig?

#14 - - Birgitta Höglund:

#13 Susanne
Så roligt att läsa att du hittade till mig via Lindhas blogg och att du också mår bättre av ett litet tillskott av bönor och mjölksyrat i maten. Ja, vi är många nu som fått stora hälsovinster och viktnedgång med hjälp av det, inte minst min medförfattare till Låt bönor förändra ditt liv - Kokboken Patrik Olsson och hans flickvän Maria.
Här en artikel om dem som publicerades just idag, den kan ge hopp åt många: https://www.mynewsdesk.com/se/diabeteswellness/news/ingenting-aer-omoejligt-foer-patrik-364923?fbclid=IwAR1pcNrjtgIFxZk8SBdv98ANa6383TylagG4BoXQeyFBr7J-431c5UWIBt0

#15 - - Anonym:

God morgon Lindha!
Skriv när du känner för det. Vi som är intresserade hänger kvar😊
Tack igen förresten! Har själv börjat skriva igen. Blir mest för mig själv men ändå skönt att skriva av sig😊

En provhytt kan verkligen förstöra en dag😆

#16 - - Anonym:

God morgon Lindha!
Skriv när du känner för det. Vi som är intresserade hänger kvar😊
Tack igen förresten! Har själv börjat skriva igen. Blir mest för mig själv men ändå skönt att skriva av sig😊

En provhytt kan verkligen förstöra en dag😆