Självsabotage
Känner ni igen er i min rubrik? Självsabotage!!!!
Jag får många mejl där man är förtvivlad och undrar varför man gör så mot sig själv? När man äntligen lyckats och är en bit på väg så skiter man helt plötsligt i allt och stoppar i sig det man absolut inte ska äta, det finns liksom ingen hejd. Man förstör för sig själv fast man vet bättre. Varför gör man så här?
Självklart vill man ju inte förstöra för sig själv och gå omkring och känna sig oduglig och otillräcklig. Det är så lätt att detta blir en ond cirkel som är återkommande och svår att bryta. Det är så lätt att ge efter för detta i stället för att försöka finna orsaken till varifrån dessa känslor kommer som gör att man reagerar så här. Att tycka synd om sig själv och ta på sig offerkoftan är gärna ett enkelt val men som tyvärr inte kommer att hjälpa dig framåt.
Alla vet vi att det hjälper inte att säga till någon att du måste gå ner i vikt, för det vet vi ju alla redan själva eller hur?
Vi måste var och en själva finna anledningen till varför vi väljer att göra vad som är dåligt för oss i stället för att göra rätt val, för först då kan vi börja bryta mönstret.
Känner ni igen er i detta?
Absolut, är där nu. Tror en triggers för mig just nu är stress med mycket kring barnen i trotsålder och jag och mannen går omlott och hinner inte med varann tänker hela tiden ja men det här är sista gången jag tar den maten men så gör jag ändå och får ångest och tar ett extra träningspass i panik för att bränna kalorierna. Inte alls sunt men svårt att bryta karusellen. 🤔