LINDHA VIKSTRÖM

Förra veckan hade vi personalfest på mitt jobb Ecocafeet  och jag hade som bordsgranne Mattias Högberg en kille som jobbar som terapeut hos oss med Hypnos. Jag är nyfiken av mig och började bombardera honom med frågor och samtidigt sa jag lite försiktigt att jag har liksom lite svårt att tro på att man kan hypnotisera andra till att göra saker, jag sa att jag har svårt att släppa loss och har ett väldigt kontrollbehov.

 

Han frågade om jag kunde bli uppslukad av en bok när jag läser och jag sa; nä det har jag aldrig blivit, har tyvärr lätt att låta tankarna fladdra i väg. Men har du någon gång känt att du blir helt fast i en film och nä, det har jag aldrig heller blivit. Så vi började konstatera att jag kan vara en av de där procenten som inte kan påverkas av hypnos.

 

Sedan frågade han lite om mig och min viktresa och han tyckte att man kan inte bara gå ner så mycket i vikt med bara vilja, det måste finnas något mer. Och jag började berätta att under hela min viktresa så satte jag hela tiden allt eftersom nya målbilder på mig själv; hur jag skulle se ut och hur jag skulle må, och sedan visualiserade jag mig själv i målet.

 

Jag berättade hur jag köpte min första svarta klänning och bestämde att när jag kom i den skulle jag och min man gå ut och äta middag, och jag skulle känna mig så fin. Och jag visualiserade hur jag såg ut och hur bra jag skulle må och längtade till den dagen när jag skulle nå målet, och när jag vägde tvåsiffrigt (99 kg) så kom jag i min första svarta klänning. Kommer aldrig glömma vilken känsla det var <3.

Här på bild nedan i klänningen.

 

Likaså när jag skulle springa mitt första Vårrus; från att ha vägt 140 kg till att 18 månader senare lyckas och väga 70 kg!!! Jag började även här se framför mig hur jag sprang vårruset, vad jag skulle ha på mig och vilken musik jag skulle ha i hörlurarna, och såg sedan hur jag sprang i mål. På det här viset när man visualiserar och sätter upp mål och ser sig själv i mål så har man liksom redan vunnit, om ni förstår hur jag menar?

 

Det är därför jag har återfått min styrka; jag vet redan mitt mål och ser redan nu hur det kommer bli och därför har jag redan vunnit fast jag inte är där än. Jag förstår att detta kan låta märkligt, men det blev solklart för mig att detta har verkligen varit en del av min lyckade livsstilsförändring förutom kosten och träningen. Jag har haft lite fördomar om hypnos och trott att det bara handlar om att sätta folk i trans och att få dem att göra saker de inte är medvetna om, så detta var verkligen intressant för mig att höra.

 

Till saken hör att när jag tränade med min PT Jonas Brandt  den här veckan och jag skulle sätta mig på en stor yogaboll, och hålla balansen medans han satt mitt emot mig och vi hade ett gummiband mellan oss som jag skulle dra i för att träna min balans och bålen. Jag har alltid hatat dessa stora bollar och aldrig vågat sitta på dem då jag känner att jag har dålig balans, och Jonas utmanar hela tiden mina rädslor och styrkor. Det gick bra trots allt och Jonas sa; du säger till dig själv hela tiden att du har dålig balans och på det viset intalar du ju dig själv att du inte har någon balans. Genast förstod jag att detta är samma sak som hypnos; om jag intalar mig själv hela tiden att jag har dålig balans och det där vågar jag inte, så klart det inte fungerar. Så nu är det dags att börja programmera om även här och tänka; det här klarar jag. Är det inte fantastiskt hur vi fungerar?

Vad tycker och tänker ni om detta?