Kicken i livet

Ännu en härlig helg i fjällen är slut och jag längtar redan tillbaka, och nu så kommer helgerna bara bli finare och finare med ljuset och våren som närmar sig.
 
Som jag berättat förut så har vi ju haft vår husvagn i Edsåsdalen i 12 år och trivs utomordentligt, förutom att vi börjar bli lite bekväma och har börjat bygga oss en egen liten fjällstuga.
 
 
När vi åkte hem i dag från fjällen så fladdrade mina tankar som vanligt och jag hade inte ätit lunch, så vi svängde in på OK-macken och köpte mig en grillad korv med räksallad. De får lägga korven i ett sådant där tråg, så enkelt och gott. Och då slog det mig att när vi förut var i fjällen när jag var så överviktig så var maten i ett väldigt stort fokus. Mina helger i fjällen var en orgie i mat, att åka längdskidor eller röra på sig fanns inte i mitt huvud.
 
Vi köpte alltid med oss semlor som vi åt till morgonkaffet, vilken fin frukost va? Det är ju semmeltider den här årstiden och framöver, det kryllar av alla möjliga olika varianter nu; nutella semla, semlor med vaniljkräm osv.
Jag åt precis allt jag ville fast jag hade en önskan om att gå ner i vikt, visst är det ett märkligt beteende man har; man fortsätter det destruktiva beteende fast man vet att det är helt galet.
 
Något som jag tänkt på är att jag tyckte egentligen inte att något smakade så gott förut, jag letade ständigt nya kickar i maten, nya goda smörgåsar som skulle ge mig den där tillfredsställelsen och den där lilla kicken av glädje/njutning. I dag smakar allt så mycket bättre, det är som om allt socker i maten förstörde mina smaklökar, i dag är man som den värsta finsmakaren och jag till och med känner sötma i mjölk.   
 
Jag hade väldigt dålig ork och när vi tog oss i väg på skotertur åkte vi alltid ensamma för jag skämdes att umgås med våra vänner, då jag var så otymplig i kroppen och det var jobbigt att röra sig i snön. På kvällarna somnade jag i soffan fast jag inte rört på mig under dagen, låter som jag pratar skit om mig själv men jag känner att om jag berättar hur jag mådde och hur det var, och att det går att göra en förändring fast man kanske inte tror det kan hända just då.
 
 
Det är ju rätt trångt i en husvagn och att vara så överviktig som jag och min man var gjorde ju inte det lättare. När vi skulle sitta i soffan var vi tvungna att sätta oss en i taget och skjuta bordet åt sidan så mycket det gick, så att jag kunde sätta mig. Sedan sköt vi bordet allt vad det gick där jag satt så min man kunde få plats, och det var då han kom på den galna idén att vi skulle göra bordet mindre och såga av en bit så skulle vi få mera plats!!! Som tur var gjorde vi aldrig slag i saken.
 
Det är aldrig försent att börja komma i gång oavsett ursprungsläge, och här kommer mitt favoritcitat:
"Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid"  
 
  Nytagen bild.
 
 
 
 
 
 
 
#1 - - monica:

Jag läste ett citat, som någon hämtat nånstans, kanske du tagit fram det. Om man gör som man alltid har gjort, så kommer allt bli precis som det brukar.

Svar: Det citatet är också bra, det påminner om det jag gillar men är skrivet så här "Om det du gör inte fungerar, gör något annorlunda"
halvalindha

#2 - - Margaretha:

Du skriver klockrent och Monika vilket bra citat ska jag komma ihåg.

Svar: <3
halvalindha

#3 - - Nette:

Åh, vad jag känner igen mig i detta ständiga letandet efter den ultimata smakkicken och hur man planerade ledigheten i vad man skulle äta. Det kan jag iofs fortfarande göra men med betydligt mer sans och balans.
Och lustigt det där med sötman. Jag stoppade en sked keso i munnen häromveckan och min första reaktion var: Har de börjat söta keson?? Men nä, det har de inte, hahaha! Även grädde upplever jag som söt numera.
Kram!

#4 - - Paula:

Hej Lindha <3 Roligt att du skriver så rättframt alltid, för har precis läst dina tidigare skrivelser också. Roligt att du skriver igen och även om svåra saker. Det är något vi alla behöver höra och även uttrycka. **** "Om man gör alltid likadant, då ska man inte vänta att något blir annorlunda" : ) Ha det så bra ! <3 Kramisar/Paula : )