Socker, socker och socker

Jag är inte sockerberoende, och har ju flertalet gånger skrivit här i min blogg och känt; vad skönt att jag åtminstone inte har det beroendet. Att sluta med att dricka läsk till frukost direkt ur 1,5 liters petflaskan var det lättaste för mig att sluta med. Jag kan ärligt säga att jag inte har druckit läsk sedan starten 2012!!! Däremot har jag ju unnat mig andra kolhydrater under resans gång, men inte läsk.
 
När jag har planerat in mina fusk har det bestått av att t.ex. äta en pizza med vanlig vetemjölsbotten, att äta riktigt hembakat tunnbröd på mjöl eller att äta potatis. Men sockerberoende är jag inte, eller hur? Ju mer jag läser i min utbildning hos Anna Hallen  till kostrådgivare börjar jag förstå att bara för att jag inte är förtjust i sötsaker, godis och bakverk, så är jag sockerberoende på pasta och smörgåsar - det innehåller ju också en massa kolhydrater!!!  Vill jag planera in/fuska med kolhydrater är det i form av mat, min man han går loss på lösgodis. Alla har vi våra olika beroenden.
 
Jag känner så väl till hur min kropp/hjärna fungerar och ändå är det så lätt att hamna fel och lura sig själv. Jag har varit trött och har inte känt mig lika stark som jag brukar göra, och jag vet att det bästa för mig då är att ta en promenad och att röra på mig. Och ändå har jag inte gjort det. VARFÖR? Jo, jag har tyckt synd om mig själv och när man tycker synd om sig själv och känner sig misslyckad då vill jag inte göra någonting, och så hamnar man i den där fällan där allt känns övermäktigt. Att bara titta på springskorna ger mig ångest fast jag vet att de är dom som kommer att rädda mig. 
 
 
I det läget där jag är nu finns det inte plats för att planera in fusk utan här gäller det att följa LCHF helt utan ersättningar eller substitut som t.ex. mandelmjöl, kokosmjöl, bär osv. Allt sådant triggar mig, nu gäller det att fokusera på att äta så rent och bra som möjligt. Det är dags att sluta skjuta upp saker hela tiden för det blir inte lättare i morgon eller hur?
 
" Let your past make you better, not bitter "
 
 
 
#1 - - monica:

Undrar vems gener du har? Någon faster, mormor, nån i släkten , som är likadan!? Missbrukargener har du, annars skulle du inte ha gått upp såsom du gjort. Jag liknar en farbror som var rastlös och drack en del alkohol och en faster som levde på gammalt bröd från ett bageri, Jag upplever att jag blir låg av kolhydrater. Allt blir besvärligt. Bäst att tugga och äta istället för något vettigare. Förra sommaren skrev du om din PT. Du var med i olika motionslopp som Vårruset, millopp i Stockholm . Man läser om de, som går helt in i väggen av sorg. Har ofta undrat om det finns nån LCHF mat som är antidepressiv. Äta extra av något nät svärtan i själen dyker upp. Bäst tycker jag att sol och frisk luft är , räcker med dagliga promenader. Snart har du den fina jämtländska vintern , ser bilder på Fb, som skicks till TV4 väder och SVT väder. Vackraste bilder med fjäll.

#2 - - Eva Borgqvist:

Ja herre gud! Det var huvudet på spiken det. När man vet om vad som är bäst för en så kommer man ändå sig inte för att göra det och känslan av misslyckande är ett faktum! Varför kan man inte bara GÖRA rätt och må bättre sen. Gråter inombords över min egen otillräcklighet.

#3 - - monica:

Jag tror att det kan bli en depression , som dyker upp, när livet kommer ifatt. Som du strävat, kämpat, varit glad och på topp, enligt alla bilder, så får man må dåligt ibland också. Men ge inte upp. Tänker på dig och håller alla tummar.

#4 - - Ann-Sofie :

Det är inte lätt att vara tunga och gå på tunn is för oss sockerberoende (beroende) människor. Dessutom är kolhydraterna i dess olika former alltid kring oss och frestar på olika sätt. Du är så insiktsfull så jag är övertygad om att du hittar tillbaka där du har balans i livet. Sorger eller andra livskriser behöver få ta sin tid för att blekna. Var rädd om dig! 💗 Kram Ann-Sofie

#5 - - Ida Karlsson Öst:

Beundrar dig som verkligen försöker!! You go. Något som hjälper mig att hålla mig fokuserad är att dricka massor med vatten (inte för mycket) men att hela tiden ha en fylld vattenflaska att snutta på lite då och då gör faktiskt sån skillnad!

#6 - - HelenaB:

Innan jag fick bekräftat att jag är sockerberoende kunde jag inte begripa varför jag torskade om och om igen när jag varit duktig och låtit bli läsk och godis mm. Då hade jag ingen aning om att fysiska hjärnan inte kan skilja de ena sockret från det andra.
Det som blir socker i blodet kommer belöningscentrum att tolka som socker oavsett vad jag stoppade i munnen. Godis eller smörgås/pizza/potatismos.. spelar ingen roll. När jag väl fick det klart för mig blev det lättare att förstå, men det är likväl jobbigt att ta sig upp ur gropen även om man vet hur det ska gå till. Ibland halkar man ner en bit igen...
Vissa perioder är tyngre än andra, men att falla tillbaka i gamla hjulspår är inget alternativ eftersom det bara leder djupare ner i eländet. DET blir inget bättre av.
Det blir bättre och lättare imorgon eftersom du planerar för det! Du tänker och gör helt rätt :-)