Rutiner igen....

Det är dags att ta tag i livet igen, hur annorlunda än allt känns. Vi hade en fin begravning av min far i helgen och jag har mitt i sorgen en sådan ljus och fin känsla från begravningen som var så vacker och trygg.
 
Precis som under min viktminskning, kanske fel att dra parareller med det, men det som gäller är att ta en dag i taget för att få kontroll över livet igen. Den här månaden har känts som en vecka i dimma och som har har tagit enormt på krafterna.
 
Planering och att ta hand om mig själv är prioritet, vilket betyder att till fullo återgå till det som jag mår bra av; kontroll över maten och motion, samt närhet till mina nära och kära är min medicin. Nu blickar jag framåt och ser fram emot min systersons student som är inom kort. Att bryta sorg med glädje är ett gammalt talesätt.
 
Sedan har jag LCHF-eventet i Säffle att se fram emot och att få lyssna på alla intressanta föreläsare, men mest ser jag fram emot gemenskapen på kvällarna när alla grillar tillsammans och umgås med nya och gamla vänner.
 
Så nu har jag nya mål att jaga, att komma i form igen. För den här månaden har satt sina spår i min kropp.
Jag ska ju föreläsa i Säffle så min föreläsning kommer givetvis att handla om hur allt började, men även med lite nytt fokus på hur jag har lyckats att hålla vikten trots några vänstersvängar nu här på sistone. Men i stället för att gömma mig som gamla Lindha hade gjort så står jag för mina val i med och motgång, och vill bevisa än en gång hur man kan förändra sitt liv och ta kommandot över skutan. Och jag lär mig av mina misstag, blir starkare och blir mer rik på erfarenheter.
 
Kärlek till er alla, och tack för allt stöd, ni är underbara <3 
 
 
 Foto; gardener.blogg.se
 
 
 
 
 
 
 
 
#1 - - Angie:

Fina du! Många kramar! Ibland sätter livet stopp, men det är inget att gräma ner sej i. Ta ingen press av din image och bloggen, sånt är livet. Ibland är det tufft och man är tvungen att prioritera andra saker. Kanske stiger vikten då och man orkar inte motionera, fastän man "borde" enligt konstens alla regler. Vi är bara människor och det jag fallit för med din blogg är att du är så mänsklig. Du behöver inte vara den "perfekta LCHF-förebilden" som är för evigt smal och lycklig. Ha lika mycket medlidande med dej själv som med andra. Här är en bra länk till self-compassion av Kristin Neff. Kanske du kan finna tröst i detta? https://www.youtube.com/watch?v=Tyl6YXp1Y6M

#2 - - Lina:

Lindha!💕 Du har alla verktygen du behöver, både för att ta dig igenom den värsta sorgen och för att hitta tillbaka till där du mår som bäst. Jag vet att du kommer fixa det för du tror på dig själv och din styrka! Massa kramar, du är bäst!🌼

#3 - - Hanna Karlsson:

Fina du! Många kramar. <3

#4 - - Nathalie:

Kram till dig och lycka till<3 Det kommer kännas lättare <3

#5 - - Rolf Löfgren:

Ingen kan hindra att sorgens fåglar flyger över sitt huvud.
Men man kan hindra att de bygger bo i sitt hår.
Kramar till dig, Lindha

#6 - - monica:

Livet går vidare! Var glad över alla vackra minnen! Att era barn fick ha sin morfar och minnas honom nu och i framtiden. Våra barn hade varken mor-eller farföräldrar.

#7 - - Hans:

Väldigt bra skrivet Rolf. Lindha, när begravningen är över har man på ett sätt fått ett avslut. Det är alltid jobbigt till en början när en anhörig har gått bort. Så småningom kommer du att leva med att din pappa är borta, men du kommer aldrig att glömma honom och du kommer att tänka på honom. Saknaden är allid stor och så småningom kommer man in i sina vanliga rutiner igen. Man tror inte det till en början man kommer tillbaka. Jag tänker på dig och din familj denna svåra stund. Det är alltid svårt att förstå att någon är borta i ens närhet även om det är väntat eller inte. Kramar till dig, Lindha.

#8 - - Tussilago:

Man ska få sörja, för annars blir det inget bra.
Att landa och sen sakta men säkert återgå till det
vardagliga livet igen. Och nu knackar ju sommaren på
dörren och en härlig tid att njuta av. Det blir bra det!!

#9 - - Paula:

Hej Lindha <3 Det blir sommar, midsommar, jul mm.. som aldrig blir som det var tidigare när en viktig och kär människa saknas. Men det menas inte, att det blir sämre högtider/dagar, utan annorlunda. Man växer som människa, blir starkare och sätter verkligen värde i livet och alla nära och kära man har i sitt liv. Vi har ju bara detta liv i denna kropp, så därför är det också viktigt att vi tar hand om det på bästa möjliga sätt. Mina tankar är hos dig och din familj <3 Kram /Paula

#10 - - Anonym:

Du är bara så underbar. Kramar

#11 - - Marina:

Du är bara helt fantastisk! Är så avis på dig! Vill så gärna gå ner i vikt men kan inte! Du är superduktig! Skicka gärna din matsedel!
Kramar Marina! "tjock o ful"