Nystart och nya insikter

Hemma igen efter en fantastisk helg i Säffle på LCHF-eventet 2016. Det har varit magiska dagar som gett mig sådan ny energi och jag börjar känna mig levande igen, det här behövde jag verkligen efter min tunga vår då min pappa avled (Men visst är det märkligt att man kan känna lite skamkänslor för att man börjar känna lite glädje igen?).
 
En underbar allé till Duse Udde camping och LCHF Eventet 
 
När jag fick förfrågan om jag ville komma och föreläsa på LCHF Eventet i Säffle tackade jag omedelbart ja, det är ju en sådan ära att få vara där och föreläsa tillsammans med fantastiska proffsiga föreläsare såsom Kostdoktorn Andreas Eenfeldt, Doktor Annika Dahlqvist, Majoren Fredrik Söderlund, Ann Fernholm, Johan Falk, Jonas Bergqvist m.fl.
 
Här på bild några av föreläsarna; Jonas Bergqvist, jag, Johan Falk och Fredrik Söderlund
 
Och så skulle jag få vara med i detta härliga gäng igen, jag den vanliga människan?! Men kanske ändå så viktigt att jag som kanske representerar oss därute som har kämpat med vikten i alla år, som liksom jag jojo-bantat typ hela livet. I mellanåt med bra viktnedgång men alltid, alltid gått upp alla kilon plus lite till. Jag har ju aldrig lyckats bibehålla vikten förut tills nu, och det är väl en jättebra cocktail av föreläsare. Jag som lyckades gå ner från 140 kg till 70 kg på 18 månader.
 
Men i bland går det inte som man vill, vissa saker kan man inte påverka eller förutse - det kallas för livet. Min tunga vår har gjort att jag har ökat i vikt med 10 kg!!! Dessa 10 kg gjorde att jag kände att inte kunde åka till Säffle och föreläsa om min viktresa; jag har ju misslyckats! Hur ska andra kunna se på mig med respekt och få inspiration? Jag tänkte ställa in min föreläsning.
 
Helt plötsligt kom gamla 140 kg tunga Lindhas känslor fram, hon som kände att hon inte duger, hon som ville gömma sig igen! Jag menar, hur kan huvudet slå runt på detta viset och tänka så? Herregud jag har gått ner 70 kg och gått upp 10 kg, är det inte märkligt vilket monster huvudet är? Jag som coachar andra att se tillbaka på vad man presterat, vara stolt över sig själv och ta nya tag... Helt plötsligt kände jag mig så misslyckad och kunde inte ta till mig mina egna ord.
 

Det är ju inte så att jag fått ett återfall och suttit i soffan och ätit godis, chips eller smörgåsar som är min stora last. Jag har hållt mig till LCHF och tränat i panik för att min vikt ökade hela tiden under våren. Men hur kan man då öka i vikt om man inte gör fel? Det är det som gjort att jag skämts; nu kommer alla tro att jag tappat LCHF och visst är det väl märkligt att man ska bry sig så mycket om vad andra tänker och tycker om en???
 
Men min räddning/överlevnad i allt det sorgliga har varit just att inte göra avsteg från LCHF för jag visste att då då kommer jag sjunka ändå lägre, och visst är det lätt att ge upp om man vet att allt man gör är rätt och ändå blir det inte som man vill. Min räddning mitt upp i allt trots viktuppgång har varit den tryggheten att jag inte gjort något fel, detta är inget du kan påverka. Och jag vet att öppna kyskåpet eller skafferiet inte hade hjälpt mig på något sätt, jag menar att känslo-äta är dömt att misslyckas för det skapar bara ännu mera dålig energi.
 
I mitt fall handlar detta om en otrolig stress i min kropp. Hormoner, svårt att sova som också är negativt för vikten, och jag är glad att jag kom till insikt över att jag inte ska skämmas för mig själv, utan åka till Säffle och berätta hur det verkliga livet är. Ingen är perfekt, min resa är ingen glittrig glamour-resa, även jag har baksidor och det står jag för. 
 
Jag kände att jag vill berätta och föreläsa om vad som hänt, för jag tror att många kan känna igen sig i min situation över hur stress och att må dåligt kan påverka en viktminskning. Det behöver inte vara ett dödsfall det kan vara en skilsmässa, man mister sitt jobb m.m, som gör att man får en sådan stress i kroppen så den blir blockerad och ställer in sig på försvar i stället överlevnad.
 
Min föreläsning i Säffle 2016
 
Nu är jag långt ifrån expert vad gäller sådant här men som jag förstått och tror mig veta så har min viktuppgång berott på att jag mått så dåligt och sovit dåligt. När kroppen känner av stress producerar kroppen mer kortisol som gör att i stället för att gå ner så ökar man i vikt, all träning jag började utsätta min kropp för nu sista månaden inför Säffle gjorde mer skada än nytta då träningen skapade mer stress i min kropp i stället för tvärtom, vilket gjorde att jag bildade ännu mera kortisol i kroppen. Jag är inte så påläst om hur det fungerar i kroppen men måste ju säga att det verkar intressant hur kroppen fungerar och reagerar
.  
Men min vikt har äntligen börjat visa på minus igen, jag känner att jag börjar komma tillbaka och det som är skönt att veta är att jag känner ingen stress att gå ner i vikt på kort tid nu, utan kroppen får arbeta i lugn och ro.
 
Måste säga att mitt upp i allt detta så kan jag ändå se detta som hänt positivt, jag har lärt mig mer om mig själv och ser detta som nya erfarenheter som kommer hjälpa mig att fortsätta hjälpa andra, inget ont som inte för något gott med sig.
 
Som jag skrivit förut; livet är ingen rak väg och det kommer säkerligen hända fler saker i livet, såväl positiva negativa som man inte kan planera eller förutse. Men man lär sig hantera livet mer och mer, jag är stolt över mig själv som gjorde valet att stå för vem jag är, jag är stolt över mig själv som dragit i handbromsen och lyssnat på min kropp. Så var stolta över det ni gjort och tänk efter; vad känner du dig extra stolt över?
 
Jag pratar och jobbar mycket med mig själv genom att ha olika mål som jag vill uppnå, jag vill ju utvecklas hela tiden. Och att inte ha nya mål i livet skulle ju vara trist, eller hur? Så nu har jag satt upp två nya mål som jag vill nå, vilka mål de är vill jag inte avslöja just nu. 
 
Jag måste få berätta om en rolig sak som min minsta dotter sa för lite mer än ett år sedan, vi var i Gävle och skulle äta lunch och där fanns en önskebrunn. Och min lilla Wilma kastade i ett mynt och önskade sig något som hon drömt om. I bilen så ville Wilma så gärna berätta om sin dröm, men jag sa att man ska hålla den för sig själv först för att annars kommer den inte att slå in. Och då sa hon; ok, jag säger inte vad jag önskade mig, men jag kommer i varje fall behöva en kattlåda <3.
 
  
Avslutningsvis vill jag säga att det är resan på väg till målet som formar oss och tar oss dit vi vill, oavsett hur lång tid det tar. Stressa inte utan försök njuta av resan och må bra under tiden, för hur många gånger har inte jag/ni känt när man ska börja gå ner i vikt; NÄR jag blir smal då ska jag köpa nya kläder och när jag blir smal ska jag göra det roliga. Gör något annorlunda denna gång och belöna dig själv och må bra under resan så lovar jag att det kommer kännas bättre <3
 
Här nedan komer lite härliga bilder från Säffle och jag rekommenderar alla att till nästa år komma och vara med och låta sig inspireras av alla föreläsare, och på kvällarna där vi alla grillar gemensamt umgås och lära känna nya människor med blandade åldrar, det är så trevligt. 
 
 Här tillsammans med ordförande Ann-Sofie Bengtsson,som är en av de fantastiska som ordnat LCHF Eventet
  
 Kostrådgivare Marie Norder Aspholm och Eva-Lotta Ryd
 
Här mingel med Ann-Fernholm författare till bla boken Ett sötare blod.
 
 En av alla de trevliga grillmiddagarna, i bakgrunden Johan Falk och Fredrik Söderlund 
 
Jag vill dessutom tacka arrangörerna som håller i detta LCHF Event för ett utomordentligt välordnat arrangemang: 
Ann-Sofi Bengtsson
Sven Melin
Ewa Olsson
Maj Björnklint
Agneta Werling
Anders Skogberg
Kjell- Åke Pedersen
Bo Zackrisson
 
Vill du läsa mer om eventet och föreläsarna kan du klicka här så kommer du till min vän Marie Norder Aspholms blogg där hon skriver om hela Eventet.
 
Vill du se alla föreläsningarna gratis kan du gå in här på Smarta Diabetikers hemsida då de filmat alla föreläsarna, tack för det initiativet Patrik Olsson.
 
Vill du anlita mig för föreläsningar i höst så kan du kontakta mig på mejl: lindha.vikstrom@jamtland.st
#1 - - Ethel Loberg:

" Jag har ju aldrig lyckats bibehålla vikten förut tills nu, och det är väl en jättebra cocktail av föreläsare."

Och i den cocktailen tyckte jag att just Du var oliven på pinnen.

Du är en talare som är helt underbar att lyssna till och, som Du bjussade på Dig själv.

Själv satt jag ett par-tre rader från Dig, till höger på publikkortet, en liten sprôtt i rosa topp med min blonda dotter till höger

#2 - - Gunilla:

Tack Lindha för en så fin bra föreläsning!
Intet öga var torrt, kan jag lova 💞💞💞
Jag har själv dragit på mig tio extra utöver de stackars kilon jag hade under hösten. Jag mådde verkligen inte bra då, så jag vet vad du talar om.
Jag vet också, kostrådgivare som jag är, att det viktigaste ändå är att hålla sig till sin linje och inte vika av för den dagen kommer när återhämtning och vila har kommit ifatt.
Jag har stannat upp för några månader sen och min tidigare oroliga mage mår bra nu....
Mindfulnes och yoga är bra verktyg, för att inte glömma andningsminuten.
På detta sätt kommer vi tillbaka...
Om det rätt får ta lite tid 💞💞💞

#3 - - Margaretha:

Härligt att du skriver här igen har saknat dig. I höstas gick jag upp ca 10 kg av samma anledning som du opererades för malignt melanom väntade på svar i 2 mån sov inte var stressad ät strikt lchf och gick upp. Nu har jag tagit 15 kilo sedan januari så det går.

#4 - - Lena :

Underbart Lindha <3

#5 - - Nette:

Härligt att du skriver igen och att du skriver om det du gör. Tror att många känner igen sig. Min vår har också varit kantad av sömnsvårigheter och stress. En förändring i livet, som i längden är till det bättre, har stökat till det i en redan stressad kropp och sömnrubbningarna kom som ett brev på posten, med en liten viktuppgång som följd trots bra lchf-kost.
Och som du skriver, att träna kan faktiskt förvärra stressen i kroppen. Om jag har förstått det rätt är det i de lägena bättre att fokusera på styrketräning och kanske yoga för de träningsformerna genererar inte i samma kortisolpåslag som löpning eller annan aerob och pulshöjande träning gör. Och efter en enkel enmansstudie på mig själv verkar det stämma. Förut kunde en lång löprunda få mig att tappa ett kilo på ett dygn. Nu står jag still eller går upp. Men jag har sprungit ändå just för den meditativa känslan när hjärnan kopplar ur och tankarna bara flyter runt. Hade som mål att gå ner mina sista fem kilo före midsommar. Istället gick jag upp två. Jag har dessutom en liten pepp-grupp med några vänner och i våras var det idel jubel från vännerna om alla hekton och kilon de gick ner medan jag stod och stampade på samma vikt. En stress bara det. Nåja, nu kommer semestern och den ska ägnas åt sömn, bra mat och styrketräning. Ingen viktstress utan bara läkning.
Allt gott!
Kram!

#6 - - Lina:

En förebild förr och en ännu större förebild nu! Tack för allt du delar med dig av!💖 Önskar dig all lycka!💖

#7 - - Paula:

Hej Lindha :-) Jag håller med många här, att det är verkligen härligt att höra av dig igen. Har väntat och kollat denna sida nästan varje dag. Hoppar du får trevlig sommar med familjen och kan skratta och le mycket ;-) för den är bästa medicinen mot stress och hjälper mycket. Kramisar / Paula <3

#8 - - monica:

Du är så intressant att lyssna till! Verkligen glädje och sorger! Verkligen en ofattbar process att gå upp eller ner på samma mat. Verkligen inte att äta mindre och ut och springa. Så bra att du kan börja känna glädje i tillvaron i tillvaron igen. LCHF eventen i Säffle är väldigt lärorika och jag kan rekommendera alla att fara dit. Jag bor inte på campingen utan hos min son. Och nu är barnbarnet 10 år och jag på en bussresa till Bergen. Försöker finna LCHF mat! Gick bra igår och hotellfrukosten idag. Ha en fin sommar!

#9 - - Marice Eriksson:

Tack!! För att du skriver så ärligt och berättar hur livet verkligen är. Detta förklarar varför jag står stilla just nu. Det är första gången jag är inne på din blogg (hänvisning från Martina Johansson)... inte sista. :-)