LINDHA VIKSTRÖM - Fatta beslut och ta kontroll

Fatta beslut och ta kontroll

Har fått några läsarfrågor som jag väljer att svara på här.

Vad var det som fick dig att börja din resa? Jag gissar att du provat förr och att du redan kände till LCHF men du måste fått någon särskild kraft att börja just nu? Jag är nyfiken på vad som är drivkraften för dig särskilt vid detta tillfälle?
Magdalena

Hej Magdalena!

Vilken intressant fråga du ställer, jag har ju i min blogg bland gamla inlägg berättat om varför och hur jag kom till skott, men det tål att upprepas. Jag har ju jojobantat inte hela mitt liv, men i alla fall sedan 14 års ålder, tragiskt men sant.

Från att ha haft lite övervikt till att banta mig tjock, skulle jag vilja säga. 170 cm lång och 140 kg tung och inte ens 40 år fyllda bestämde jag mig för att gå ner i vikt för att kunna ha en 40-års fest, smal och vacker. Dessvärre blev det inte mer än en dröm. Det blev ingen fest då jag skämdes över mig själv och kände att jag inte vill ha någon fest så här stor som jag var.

Min övervikt blev mer och mer påtaglig och jag isolerade mig, jag ville inte gärna umgås med andra och min övervikt påverkade mitt liv på ett så negativt sätt och hindrade mig, att jag till slut kände att det är nu eller aldrig. Och fungerar det inte nu måste jag acceptera mig själv som överviktig. Jag kände inte till Lchf förut, utan upptäckte det 2012 då mina arbetskamrater åt enligt LCHF med bra resultat. Min tanke var att köra viktväktarna igen, tack och lov blev det inte så.

Vad gullig du är som undrar :-) Det går segt men jag tränar mycket i alla fall, äter fel, har svårt för sött i veckan och kämpar varje dag för att låta bli sötsaker, tips?
Du är min förebild och jag beundrar dig för den väg du gått, duktiga du!!!! Ha en bra dag! Kram

Det är bara du som kan förändra med din vilja var du vill vara. Om du äter socker varje dag triggas du hela tiden, och det bromsar din viktminskning. Mitt tips är att stålsätta dig även om det är tufft med sockret, efter ett tag känns det bättre. Låter kanske hårt, men det är jobbigt och man måste göra uppoffringar och ändra sitt beteende för att lyckas.

Tack för inläggen! Särskilt om vad man gör när man står still/går upp. Det är alltid då jag ger upp. ALLTID. Kan du inte skriva om tips vid sådana situationer. Bloggen är så peppande, trots att jag själv inte kan tänka mig LCHF. Det är peppande ändå eftersom målet för oss alla är att leva hälsosamt. Kram!

Bra fråga! Oavsett mål så förenas allt i att må bra. Jag har ju jojo-bantat hela mitt liv känns det som, och denna gång när jag bestämde mig så tänkte jag när jag var i situationen att jag har gått upp i vikt, att jag vet att jag har tränat, jag har ätit rätt. Och ändå gick jag upp! Då resonerade jag med mig själv att felet beror inte på mig, det är kroppen som samlat vätska. Hade jag däremot vetat att jag har fuskat, då hade jag kanske kastat in handduken eftersom jag då hade haft känslan av misslyckande över mig, vilket gärna gör att man känner att; -nu ger upp. Jag analyserade också om jag fått i mig för lite fett eller för mycket mejerier om det var det som påverkade.

Men att göra valet att ge upp fanns inte för mig denna gång, jag orkade inte med en ny start igen. Det är så viktigt att härda ut vid motgångar för de kommer och går hela tiden, och då måste du göra valet om du ska vara den som ger upp eller vara den som orkar stå emot, den skillnaden är rätt viktig. På vilket sätt hjälper det dig att ge upp? Du skapar ju bara en negativ spiral, så nästa gång du står vid samma sits där din erfarenhet säger att nu brukar du ge upp, så gör du det i stället för att ta dig över tröskeln och bryta den negativa tanken.

Då kommer du känna en styrka i att du klarade det, och som får dig att klara nästa motgång, för då har du den positiva erfarenheten i bagaget. Allt sitter i huvudet, den mentala biten är viktigast.